Länkstig

"Förortsfeminism kan påskynda demokratiska reformer"

Publicerad

Juan Velasquez Atehortua introducerade begreppet förortsfeminism i den svenska genusdebatten och har med sin forskning visat hur förortsfeminism påskyndat demokratiska reformer för att både iscensätta en deltagande demokrati och demokratisera stadsrummet mot en gentrifiering.

I sin forskning utgår Juan Velasquez Atehortua från att det finns alternativa kvinnorörelser i fattiga och rasifierade bostadsområden, som skapar alternativa feminismer.

Kvinnorna exkluderades i dialogen om förortens framtid

Juan Velasquez AtehortuaJuan Velasquez Atehortua disputerade i kulturgeografi vid Stockholms universitet 2005, med avhandlingen Förankring och dialog: kraftspelet mellan planering och demokrati.

Den tar upp hur den lokala planeringen utfördes i en svensk multikulturell förort med fokus på hur lokala tjänstemän organiserade dialoger om den lokala utvecklingen. Dels exkluderade dialogen den etniska mångfalden i förorten och den resulterade också i att kvinnor blev systematiskt osynliggjorda eller rentav exkluderade från planeringsprocessen.

– Min avhandling tog upp hur det som ses som dialog praktiseras som förankring. I det här fallet gällde det dialoger med den mångkulturella befolkningen i förorten Alby i norra Botkyrka. Tjänstepersonerna arbetade med att förbereda en dialog med befolkningen om att komma tillrätta med förortens problem. Tvåvägskommunikation förväxlades med förankring och det var deras idéer om hur förorten skulle utvecklas som styrde. De som var skeptiska, och kvinnorna, exkluderades från dialogerna om Albys framtid, säger Juan Velasquez Atehortua.

Förorter i Sverige och Sydamerika

Efter avhandlingen fortsatte Juan Velasquez Atehortua med två forskningsprojekt som studerade denna exkludering och hur kvinnorna övervinner den, både i Sverige och i Sydamerika.

Projektet i Fittja pågick 2005-2009 och syftet var att utveckla en jämställd planering för kvinnors aktiva delaktighet i den lokala utvecklingen.

– Jag sökte forskningsmedel för att utveckla en deltagande planering i grannförorten Fittja, där tjänstepersonerna redan hade tagit upp en mer intersektionell och dialogisk form för att kommunicera och utveckla förorten. Jag kunde formulera vad jag uppfattar som en förortsfeminism fram till 2009.

I det andra projektet, som pågick 2009-2013, ägnade sig Juan åt fallstudier i sydamerikanska städer som Medellin (Colombia), Caracas (Venezuela) och Cochabamba (Bolivia). Där fortsatte han med samma intresse för förortsfeminism (som internationellt kallas för barrio, favela eller slum feminism) också genom att utforska hur en deltagande planering skulle kunna föras inom ramen för en feministisk hållbar utveckling i latinamerikanska städer.

– Det projektet undersökte en feministisk hållbar utveckling utifrån förortsfeminismens globala uttryck, som internationellt diskuteras under beteckningen ”popular feminism”. Genom sina former av självförvaltning och självbygge börjar denna form av kvinnomobilisering att ta en ledande roll i motståndet mot gentrifiering av våra moderna städer.

Videomakt

Nu har Juan Velasquez Atehortua utvecklat en ansats på deltagande forskning som kallas för video power, eller videomakt.

– Den går ut på att möjliggöra att personerna som medverkar i undersökningen kan använda sig av till exempel inspelningar som görs under deltagande observation av verkliga händelser. De kan då studera sina egna handlingar för att dels stärka sitt självförtroende och också för att lägga upp sin taktik inför samtal med instanser som de interagerar med. För att underlätta deras arbete med sina egna erfarenheter har jag utvecklat två videokanaler; www.vimeo.com/femsusdev och www.youtube.com/femsusdev.

Juan Velasquez Atehortuas forskning kan bidra till att synliggöra hur förortsfeminism påverkar på många sätt, menar han.

– Till exempel har jag visat i mina publikationer hur förortsfeminism påskyndat demokratiska reformer för att både iscensätta en deltagande demokrati, och demokratisera stadsrummet mot gentrifiering. Förortskvinnorna är med och bygger det mesta av den informella bebyggelsen och blir en av de viktigaste agenterna i vår tids urbana revolution. De spelar en mycket viktig roll i städernas förmåga att materialisera en ekologisk omställning mot det som diskuteras som antropocenen – tiden i planetens historia där människor har gjort så stort avtryck att det kan jämföras med en geologisk epok.