Blivande studenter fick höra hur forskning kan motverka alternativa fakta

Morten Sager, forskare i vetenskapsteori, höll i panelsamtalet om filterbubblor och alternativa fakta.

I panelsamtalet ”Vem ska jag tro på?” deltog forskare från institutionens olika ämnen: Moa Ekbom, filologi (latin och senantiken), Staffan Larsson, lingvistik, Christopher Kullenberg, vetenskapsteori, John Eriksson, praktisk filosofi och Susanna Radovic, teoretisk filosofi. Moderator för samtalet var Morten Sager, forskare i vetenskapsteori.

Synen på fakta

Utgångspunkten för samtalet var känslan av att det skett något med vår syn på fakta och kunskap. Som ett exempel på detta nämnde Morten Sager att vi nu har en amerikansk president som börjat referera till sina egna fakta – och kommer undan med det. Presidentens egen upplevelse och känsla av att det var många personer på presidentinvigningen behöver i sig inte vara fel, men ställs mot vetenskapens mer beprövade sätt att mäta och redovisa fakta; där fler personer tillfrågas, det görs jämförelser av bilder där de närvarande personerna går att räkna etc.

Med filterbubblor avses framför allt de algoritmer och filter på internet och sociala medier som skapar flöden som innebär att användarna nästan enbart matas med åsikter de redan har och ämnen de redan gillar.

Staffan Larsson, forskare i språkteknologi och Christopher Kullenberg, forskare i vetenskapsteori.

När ordens betydelse förskjuts

Lingvistiken erbjuder ett sätt att förstå hur kommunikation och sådana här bubblor fungerar, menade Staffan Larsson.

– Hur vi använder språket hänger ihop med de antaganden vi gör om världen.

Normalt sett kommer vi helt okontroversiellt överens om ändrade ordbetydelser, men när förskjutningen och ordvalen handlar mer om politik och att det finns intressen som vill föra fram sin agenda blir det svårare. Det krävs därför att vi alltid har garden uppe och granskar vad någon säger, menade han.

Han såg också en fara i att begreppet ”fake news” riskerar att bli utspätt. En del använder det om allt som framförs som de själva inte gillar, medan det bara bör avse det som har för avsikt att försöka lura läsarna och tittarna.

Att det spelar roll hur ord används – och vilka – höll även Moa Ekbom med om.

– Ta ett begrepp som ”no go-zoner”. Om vi börjar använda det begreppet accepterar vi också att det finns sådana områden.

Vikten av att kunna belägga fakta

Samtliga paneldeltagare var överens om att mer källkritik och en större kritisk kapacitet är eftersträvansvärt.

Det grundläggande kritiska tänkandet är något filosofer är bra på, framhöll Susanna Radovic, John Eriksson påpekade att ett sätt att se på filosofi är att det handlar om ”begreppslig ingenjörskonst” och Christopher Kullenberg betonade att vetenskapsteori är forskning om hur fakta blir till.

Christopher Kullenberg tryckte även på vikten av transparens: Det måste som utomstående gå att följa och se hur någon kommit fram till sina resultat, och menade att det är en viktig detalj som skiljer fakta från ickefakta.

John Eriksson och Susanna Radovic är forskare i praktisk respektive teoretisk filosofi.

Miniföreläsningar om forskningen

Efter panelsamtalet presenterade elva av institutionens forskare sin aktuella forskning i ett antal miniföreläsningar som hölls parallellt i två salar. Där kunde intresserade lyssna på allt från ämnen som kärlek och vänskap ur ett filosofiskt perspektiv till hur man får en robot att förstå lägesbeskrivningar som höger, vänster, framför och bakom.

Samtidigt berättade studenter och alumner från institutionen i en annan sal om vart studierna tagit dem, hur det är att doktorera och så vidare. Under hela kvällen stod även ett prova-på-labb öppet, där besökarna bland annat kunde testa en dators dialogsystem och se hur man läser medeltida handskrifter på grekiska och latin.

– Det var väldigt lyckat att över hundra personer kom för att lyssna. Dessutom var det kul att många av besökarna ställde frågor och visade stort intresse för våra aktiviteter. Vi planerar att göra om det och vill gärna att vårt Öppet hus blir ett återkommande event, säger institutionens prefekt Fredrik Engström.

– Panelsamtalet drog störst publik. Tack vare att vi direktsände det till flera salar fick alla plats. Det är uppenbart att den kunskap vi har på institutionen kan bidra till samhällsdebatten, säger Monica Havström, kommunikatör och ansvarig för samordningen av Öppet hus.