För första gången har bantuspråket manda kartlagts

Utsikt över Malawisjön från en kulle i byn Nsungu, ett av de ställen i Tanzania där språkliga data samlats in om det lilla bantuspråket manda.

Manda är ett litet bantuspråk som talas av ungefär 30 000 personer längs med Malawisjöns östra kust i södra Tanzania.

I en avhandling i afrikanska språk klarläggs hur verb böjs i manda, både genom böjningsmorfem på själva verbet men också genom hjälpverb samt andra mer komplexa konstruktioner för att uttrycka grammatiska koncept som tempus, aspekt och modus – men även modalitet och negation. Studien har även syftat till att rekonstruera varifrån de olika grammatiska markörerna härstammar och hur de blivit rekryterade till att uttrycka de grammatiska funktioner de gör.

– Avhandlingen visar dels att manda uppvisar typiska bantudrag, som exempelvis att olika grader av avstånd i tid, alltså tempus, kan uttryckas med hjälp av olika böjningar på verbet. Något förenklat så använder mandatalare exempelvis olika markörer beroende på om händelsen de refererar till skett idag eller om den skett tidigare. En annan grammatisk markör typisk för bantuspråk, som även manda har, är ett hjälpverb som på ett ungefär betyder ”vara på väg (att)”, i sin tur avlett från ett verb som betyder ”vilja”, säger doktoranden Rasmus Bernander.

Ovanliga sätt att negera satser på

Studien belyser också andra mindre utforskade delar av ett bantuspråks grammatik såsom användandet av modala hjälpverb (som svenskans kan, måste, bör osv) och ovanliga sätt att negera satser på.

– Bland annat har det visat sig att ett hjälpverb med samma utvecklade grammatiska funktioner som kan i svenskan har rekryterats från ett verb som ursprungligen betydde ”borra” och att ett annat hjälpverb som används för negation härstammar från ett verb med den ungefärliga ursprungliga betydelsen ”sluta jobba och gå hem”. Intressant nog har det även visat sig att ett specifikt grammatiskt ord som uttrycker ”fortfarande/ännu (inte)”, har lånats in i manda från en sydafrikansk folkgrupp som vandrade upp till södra Tanzania under mitten av 1800-talet.

Eftersom manda i princip tidigare varit odokumenterat har data behövts samlats in på plats i området där manda talas. Detta har skett genom ett flertal fältresor, där Rasmus Bernander har samlat in olika sorters språkliga data genom intervjuer med modersmålstalare och genom inspelningar och analys av till exempel historier, samtal och sånger.

Ett tidigare icke-beskrivet språk

Genom att inte enbart redogöra för vilka olika grammatiska uttryck som existerar utan även kartlägga deras bakgrund och de processer som har format dem har avhandlingen visat att det går att gå djupare in i beskrivningen av ett tidigare icke-beskrivet språk.

Insikter i ett språk som aldrig beskrivits tidigare, och i förlängningen en understuderad del av det bantutalande området, är viktiga av flera skäl. Forskningsmässigt bidrar avhandlingen dels med information för vidare studier i just manda, men den kan även användas som underlag för jämförande undersökningar och bidra med en större förståelse för hur specifikt bantuspråk, men också språk på det stora hela, kan se ut, fungera och utvecklas.

– I ett större perspektiv är förhoppningen att denna studie om manda kan bidra med att höja den allmänna vetskapen om detta vackra språk och dess talare. Förhoppningsvis kan det även medföra att dess status höjs och att språket ges en möjlighet att bevaras, vilket inte är en självklarhet under rådande omständigheter. Med avhandlingen hoppas jag kunna bidra till att ett större intresse väcks i Sverige och i omvärlden för bantuspråk och andra afrikanska språk, säger Rasmus Bernander.

Avhandlingen Grammar and grammaticalization in Manda - An analysis of the wider TAM domain in a Tanzanian Bantu language försvarades vid en disputation den 30 september 2017.

Länk till avhandling

Kontakt:
Rasmus Bernander, tel: 031-7864477, 0762-261549, e-post: rasmus.bernander@sprak.gu.se