Grannar: vänner eller fiender
– Vi behöver fantasi för att förstå vår tillvaro. Och litteratur är ett medium där möjliga föreställningar om dagens samhällsutmaningar kan undersökas på ett sätt som är omöjligt i den vanliga politiska världen. Det menar Irina Hron, som forskar om grannskapets poetik. Hon är den första postdoktor som finansieras av Stiftelsen Anna Ahrenbergs Fond.
Irina Hron började sin tvååriga postdoktorstjänst den 15 oktober förra året och bland det första hon gjorde när hon kom hit var att kontrollera att ordet nabo faktiskt finns i Svenska akademiens ordbok.
– Jag har rötter i både Österrike och Norge så för mig känns nabo, Nachbar och neighbour som mer användbara begrepp än granne. Det finns en etisk dimension av ordet neighbour, uttryckt exempelvis i uppmaningen to love your neighbour, som gått förlorad i svenskans granne. Tyskans Nachbar har dock ytterligare en aspekt, som är mer paranoisk. När Herta Müller skriver om traumatiskt förräderi och om en fragmentisering av i stort sett alla former av samhälle, beskriver hon också hur grannar och våra närmaste kan vara angivare.
Ska resultera i bok
Herta Müller är en av de författare Irina Hron kommer att studera i sitt projekt som är tänkt att resultera i en bok. Andra författare är Marlene Streeruwitz, Valerie Fritsch, Terézia Mora och Hanne Ørstavik. Några av dem kommer också att medverka i projektets andra del, som handlar om att skapa en plattform för poddar med samtal med författare och andra kulturpersonligheter.
Att vara granne innebär en relation mellan åtminstone två parter, påpekar Irina Hron.
– Nabor kan känna gemenskap, hjälpa varandra och utbyta tjänster men grannskap kan också handla om misstro, ovilja och till och med om xenofobi. Att vi alla är grannar betonas ofta inom EU, men hur är det med exempelvis flyktingarna på Medelhavet, är det våra nabor?
Gästprofessur i Wien
Anna Ahrenbergs Fond finansierar postdoktortjänsten av två skäl: dels för att ge unga forskare möjlighet att meritera sig, dels för att knyta unga framträdande medarbetare till GU och Chalmers.
– Just nu gör jag dock ett uppehåll i min tjänst här för en fyramånaders gästprofessur i Wien. Det verkar kanske konstigt att så snart efter anställningen ge sig i kast med något helt annat. Men min mentor, Håkan Möller, påpekade att postdoktorstjänsten ju faktiskt är till för att stötta unga forskare i karriären och uppmuntrade mig därför att tacka ja till erbjudandet. Håkan har öppnat många dörrar för mig.
Våren 2020 är en internationell konferens om grannskap planerad som Irina Hron håller på att organisera.
– Att jag kommer att kunna bjuda in spännande forskare från exempelvis USA är bara ett exempel på de möjligheter Anna Ahrenbergs postdoktorstjänst ger mig som jag aldrig hade fått annars.
Irina Hrons förhoppning är att nabor så småningom blir ett eget forskningstema vid GU.
– Med min bakgrund, i både Österrike och Norge, med arbetslivserfarenhet från München, Oslo, Kristiansand och Stockholm, samt lägenhet i Wien, är jag något av en hybridperson, som ibland kanske kan se på olika företeelser på lite avstånd. Så jag hoppas att jag kan bidra med ett annorlunda perspektiv till LIR-institutionen för jag är verkligen lycklig över att få vara här.
Text: Eva Lundgren
Foto: Johan Wingborg
Texten publicerades ursprungligen i GU Journalen nr 3 2019.
Aktuell: Första postdoktorn finansierad av Stiftelsen Anna Ahrenbergs fond.
Projekt: Boken Poetics of the Neighbor: Vicinity, Intrusion, and Community in Contemporary Literature, en platform för poddsamtal samt en konferens nästa vår.