Länkstig

Forskar om unga, delaktighet och social förändring

Publicerad

Åsa Andersson är docent i kulturstudier. Hennes forskning har i huvudsak handlat om ungdomar och ungdomskultur, identitetsskapande, genus, klass, minoritetsfrågor och mångkultur, rasism och delaktighetsfrågor.

Åsa Andersson

Åsa Andersson har varit undervisande och forskande lektor vid Göteborgs universitet och Högskolan Väst sedan hon disputerade 2003.

Teman som ungdomskultur, identitet, mångkultur, rasism, genus och klass var i fokus redan i avhandlingen Inte samma lika som behandlade identifikationsprocesser hos tonårsflickor i en förort i Göteborg.

– En central utgångspunkt jag har arbetat utifrån både teoretiskt och metodologiskt är att identifikation till stor del skapas och uttrycks narrativt, alltså i berättande form, och att ungas identitetsskapande består av deras egna aktiva tolkande av de erfarenheter de gör, säger Åsa Andersson.

Delaktighet och social förändring

I senare forskningsprojekt har hon fortsatt att intressera sig för frågor kring delaktighet och marginalisering samt för hur social förändring sker, speciellt med unga och unga vuxna i fokus.

– Projekten har bland annat handlat om unga kvinnors sociala engagemang i demokratifrågor i utsatta stadsdelar, och i ett senare samverkansprojekt med Romska Folkhögskolan deltog jag i en studie av delaktighet och lärande.

I de senaste forskningsprojekten som Åsa Andersson arbetat och fortfarande arbetar med har hon haft fortsatt fokus på unga vuxna och deras livsvillkor och identitetsskapande, men nu framförallt i förhållande till arbete.

– Jag har, utifrån djupintervjuer, undersökt arbetslösa unga vuxnas egna erfarenheter av att stå utanför arbetslivet. Då projektet geografiskt var förlagt till Västervik kom en ny dimension av platsens betydelse att bli viktig då det här rör sig om landsort och avfolkningsbygd. Västerviksstudien kom att utgöra ett slags illustration av mycket omfattande strukturella förändringsprocesser, som den ekonomiska globaliseringen och den pågående övergången från ett industriellt samhälle till ett postindustriellt sådant.

De unga männen var tveksamma till utbildning

I studien blev klasstematiken då väldigt betydelsefull, menar Åsa Andersson.

– Även om klasstrukturen har förändrats mycket sedan industrialiseringens tidiga era så är den fortfarande betydelsefull och påverkar människors livsvillkor och förutsättningar. I Västerviksstudien blev detta tydligt bland annat i fråga om erfarenheter av och inställning till utbildning, där framförallt många av de unga män som berättade om sina upplevelser var mycket tveksamma till vidare utbildning som ett sätt att etablera sig på arbetsmarknaden.

– Det bekräftar förstås tendenser som är kända sen tidigare. Men parallellt med detta var det tydligt att det också sker betydelsefulla förändringar i hur man ser på sig själv i förhållande till arbete och familj, där de unga männen gav uttryck för mer omvårdande och relationella ideal, säger Åsa Andersson.

Tvärvetenskapliga projekt

För närvarande arbetar Åsa Andersson i ett nordiskt tvärvetenskapligt forskningsprojekt, tillsammans med kollegor från Danmark, Norge och Island.

– Det handlar om unga i atypiska eller nya anställningsformer, vilket ofta är detsamma som osäkra anställningar. Projektet är finansierat av Nordiska Ministerrådet och har en del fokus på arbetsmiljö. Eftersom jag har min bakgrund och skolning inom etnologi och kulturstudier så intresserar jag mig även här för meningsskapande, maktförhållanden och identitetsskapande i relation till ett osäkert och snabbt föränderligt arbetsliv som ställer stora krav på individen att marknadsföra sig själv och sina förmågor.

Att arbeta tvärvetenskapligt har fallit sig naturligt med tanke på de forskningsämnen hon intresserat sig för.

– Jag har ett fortsatt intresse för unga och unga vuxnas livsvillkor och meningsskapande och har funnit att tvärvetenskapliga sammanhang är det som lämpar sig bäst för att arbeta med det. I tidigare projekt har jag arbetat tillsammans med forskare från en mängd olika discipliner och även om det innebär utmaningar och ibland översättningsproblem, i fråga om innebörder av begrepp och metodtillämpning, så är det sådana sammanhang som varit mest fruktbara. Både i fråga om mitt egna fortsatta lärande och i fråga om forskningsresultat, säger Åsa Andersson.