Undersöker latinska kommentarer till Aristoteles verk

− Flera av de verk jag ägnat mig åt har haft nyckelroller i den på många sätt kritiska övergången från antiken till medeltiden. Därmed har det också varit en viktig del av uppgiften att fastslå i vilken utsträckning och i vilka avseenden dessa latinska texter bevarat material från den antika grekiska filosofiska traditionen och fört med sig det in i den latinspråkiga medeltiden, där de grekiska originaltexterna inte längre var tillgängliga, säger Christina Thomsen Thörnqvist.

Det finns flera skäl till varför den här forskningen är viktig. Dels har texterna ett egenvärde i det att de behandlar viktiga filosofiska frågeställningar som till stor del ännu idag är aktuella och föremål för forskning. Dels är själva rekonstruktionen av texten en komplex process och en vetenskaplig utmaning, eftersom tolkningen av texten och rekonstruktionen hänger oupplösligt samman.

− Min förståelse av texten avgör hur jag rekonstruerar den och min rekonstruktion styr i sin tur textens innebörd i den kritiska utgåvan. En stor mängd centrala filosofiska texter, i synnerhet från medeltiden, är fortfarande bara tillgängliga i medeltida handskrifter och tillförlitliga textkritiska editioner och kommentarer är en förutsättning för att forskare som saknar filologisk kompetens skall kunna använda texterna i sin forskning. Så utöver att själva forskningsuppgiften är så komplex och spännande är det givetvis stimulerande att det finns en efterfrågan på forskningsresultaten.

Aristoteles slutledningslära

Christina Thomsen Thörnqvists avhandling från 2001 är en textkritisk edition av en latinsk text från tidigt 500-tal: en kommenterande sammanfattning av Aristoteles Första analytik, som handlar om slutledningslära. Verket, som är författat av Boethius (cirka 485–524) och vars titel på svenska är Om den kategoriska syllogismen, var mellan 500- och 1100-talet den främsta källan till Aristoteles slutledningslära, eftersom den grekiska originaltexten under denna period inte var tillgänglig för det latinspråkiga Västeuropa. Samtidigt var intresset för den aristoteliska slutledningsläran stort och växande, inte minst vid de framväxande universiteten, så texten hade en nyckelroll i logikens utveckling vid denna tid.

Efter avhandlingen publicerade Christina Thomsen Thörnqvist ytterligare två textkritiska editioner av latinska texter som haft särskild betydelse för slutledningslärans utveckling i den västerländska traditionen. Därefter tog hennes forskning en vändning mot den medeltida latinska kommentartraditionen till Aristoteles verk om varseblivning och då i synnerhet hans verk om sömn och dröm.

Representation och verklighet

Just nu leder Christina Thomsen Thörnqvist ett större forskningsprogram finansierat av Riksbankens jubileumsfond, Representation och verklighet, där hon tillsammans med en grupp forskare med inriktning mot grekisk, latinsk och arabisk filologi och filosofi analyserar den medeltida receptionen av Aristoteles teorier om perception och begreppsbildning.

− Jag studerar särskilt den latinska kommentartraditionen till verken om sömn och dröm i ett antal tidigare outgivna medeltida kommentarer från sent 1200-tal och tidigt 1300-tal. Det finns en rad spännande problem att studera närmare och att relatera till nutida forskning, bland annat perceptionens och minnets funktion i sömn och dröm.

Som lärare har Christina Thomsen Thörnqvist undervisat i latin på alla nivåer vid Göteborgs universitet sedan slutet av 1990-talet. Hon har arbetat mycket med kursutveckling, bland annat av de nätkurser som lanserades 2010 – Göteborgs universitet blev då först i landet med att erbjuda hela grundkursen på distans – och av den nya lärarutbildningen i latin. På senare år har hon undervisat i latin, textkritik och filologisk metod i mer tvärvetenskapliga sammanhang, främst inom kandidatprogrammet Liberal Arts som hon tillsammans med en kollega i filosofi tog initiativ till för drygt fem år sedan.

Vad blir dina viktigaste uppgifter som professor?

− Att vidareföra och vidareutveckla min forskning i samarbete med andra inom forskningsområdet. Och så är det givetvis en central uppgift att vidareutveckla utbildningen. För de klassiska språkens framtid i universitetssystemet idag tror jag att det är helt nödvändigt att arbeta mer interdisciplinärt redan på grundnivå. Vi ser redan en sådan utveckling av ämnets potential på internationell nivå och det är hemskt viktigt att vi så långt som möjligt ger våra studenter motsvarande förutsättningar. Det kräver ständig vidareutveckling men innebär också hela tiden nya möjligheter både inom utbildning och forskning, vilket är stimulerande i sig.

Kontakt:
Christina Thomsen Thörnqvist, telefon: 031-786 4348, e-post: christina.thornqvist@gu.se

Foto: Monica Havström