Undersöker förhållandet mellan makt, motstånd och förändring i feminism

Mia Liinason disputerade 2011 med en avhandling där hon undersökte akademisk feminism i Sverige, genom studier av genusvetenskapens institutionella framväxt och kunskapsproduktion mellan åren 1975 och 2010. Avhandlingen visar att genusvetenskap är framgångsrikt institutionaliserat och därmed har skapat ett utrymme för produktion av oppositionella kunskaper i akademin.

− Men jag fann också ett antal paradoxala effekter i samband med denna framgång för feminism som ett frigörelseprojekt, bland annat exempel på att genusvetenskaplig forskning har bidragit till att förstärka rådande diskurser omkring etnicitet, genus, kön och sexualitet, säger hon.

Självständig forskningsprofil

Under sin tid som postdoktor och universitetslektor fördjupade Mia Liinason sitt intresse för frågor om frågor om kunskap, politik, rättvisa och förändring. Hon har sedan dess utvecklat en självständig forskningsprofil, där hon visar att feministiska akademiker, kvinnoorganisationer och feministiska gräsrotsrörelser tar plats som betydelsefulla aktörer i samhället, genom ett komplext förhållande till regeringspolitik, expertkunskap, nyliberala marknader och till nationella gemenskaper.

2016 gav Mia Liinason tillsammans med forskarkollegan Marta Cuesta ut boken Hoppets politik. Feministisk aktivism i Sverige idag. I den diskuterar de hur feministiska gräsrotsaktivister genom sin kamp omskapar sociala värden och makt.

− Vi avvisar antagandet om att feminism idag skulle vara en fragmenterad rörelse och demonstrerar istället hur samtida gräsrotsfeminister taktiskt kombinerar olika former av separatism, samarbete och koalitionspolitik i en mångsidig kamp mot sociala orättvisor.

Wallenberg Academy Fellows

I december 2015 blev Mia Liinason i mycket hög konkurrens antagen till det femåriga forskningsprogrammet Wallenberg Academy Fellows. Hennes projekt går ut på att undersöka hur transnationella samarbeten påverkar kvinnors och HBT-personers rättigheter i tre regioner med olika förutsättningar: Skandinavien, Ryssland och Turkiet.

Målsättningen med projektet är att utforska hur nya politiska subjekt, nya kollektiva gemenskaper och nya betydelser av genus och sexualiteter växer fram genom möten mellan transnationella organisationer och lokala kvinno- och HBT-rörelser.

− Detta ger mig möjlighet att genomföra ett projekt som är otroligt viktigt – inte minst i den politiska situation vi lever under idag, då Europa och Sverige håller på att stänga sina gränser, säger Mia Liinason.

Etablerade kvinnoorganisationer

Mia Liinason skriver nu på en bok om etablerade kvinnoorganisationer i Skandinavien. Boken bygger på material som hon har samlat in genom drygt två års etnografiskt fältarbete i Norge, Danmark och Sverige. Här undersöker Mia Liinason samspelet mellan kampen för kvinnors rättigheter, statspolitiska agendor och nyliberala marknader i dessa tre Skandinaviska länder, som ofta beskriver sig själva som feministiska föregångsländer.

− I boken intresserar jag mig särskilt för att undersöka de motsättningar, spänningar och nya möjligheter som uppstår när arbetet för kvinnors rättigheter utförs inom ramen för en sådan självbild. Vilka subjekt inkluderas i den beskrivningen? Vilken historieskrivning bygger den på? Och vilka politiska frågor ställs i centrum?

Boken är planerad att ges ut på ett internationellt bokförlag under 2017.

Kontakt:
Mia Liinason, telefon: 031-786 3615, e-post: mia.liinason@gu.se