Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

British Museum förvränger historien och förnekar sitt eget rasistiska förflutna

Nyhet: 2016-09-14

British Museum i London skriver om historien för att framställa museet i bättre dager och för att försvara sig mot krav på återlämnande till ursprungsländer. Det visar en avhandling i arkeologi från Göteborgs universitet.

− Att det förflutna manipuleras på olika sätt är i sig ingen nyhet. De mest kända exemplen har vi i totalitära staters historieskrivning, som när sovjetstaten retuscherade foton och tog bort personer som fallit i onåd. Men att museer förvanskar sin egen historia på liknande sätt har inte framkommit i tidigare forskning, säger avhandlingens författare Staffan Lundén.

Studien tar sin utgångspunkt i det British Museum berättar kring de så kallade “Beninbronserna”. Föremålen blev kända i Europa efter att britterna erövrade och plundrade Benin City i Nigeria 1897. Många av dem hamnade i British Museum, och några tillhör idag museets mest kända. De har fått en ikonisk betydelse i diskussionen om vem som har äganderätt till de kulturföremål som plundrades från olika länder under kolonialismen.

British Museums version saknar belägg

I dag förmedlar museet bilden av att västvärldens upptäckt av de sofistikerade Beninbronserna förändrade den rådande synen på afrikaner som lägre stående. Museets egna forskare ges en avgörande roll för den viktiga upptäckten att föremålen verkligen var av inhemskt afrikanskt ursprung och inte resultat av påverkan utifrån.

− Ingen har tidigare granskat om den berättelse som museet vill förmedla verkligen stämmer. Min genomgång av de vetenskapliga texter om Beninföremålen som publicerades i början på 1900-talet visar att British Museums version av historien i stort sätt helt saknar belägg.

Ur källmaterialet, som även inkluderar andra publikationer från museet, främst guideböcker, framkommer tvärtom att museet under långa tider förmedlat en hierarkisk världsbild som placerade den västerländska kulturen högst. De forskare på museet som i början av 1900-talet skrev om Beninföremålen hävdade att föremålen var ett resultat av portugisiska influenser.

Gav legitimitet åt fördomar

Staffan Lundéns forskning visar också att British Museums forskare inte heller bidrog till att förändra bilden av afrikaner. Tvärtom spred de och gav vetenskaplig legitimitet åt rådande fördomar, som till exempel liknelsen mellan svarta människor och apor.

− Det är anmärkningsvärt att den ”information” museet idag förmedlar kring museets och Beninföremålens historia direkt motsägs av källmaterialet. Studien visar att de bilder museet förmedlar är starkt präglade av önsketänkande, av museets egna traditioner och av västerländska kulturella värderingar.

”Finns anledning att förhålla sig kritisk”

Museets sökande efter argument mot återlämnande bidrar starkt till att museet förvanskar historien och glorifierar till eget förflutna. Enligt Neil MacGregor, som var museets chef fram till förra året, utgör Beninföremålen ett exempel på hur British Museum alltsedan grundandet 1753 främjat tolerans och respekt för kulturell olikhet. Föremålen utgör därmed enligt honom “nyckelargumentet” mot återlämnande av föremål i dess samlingar.

En av Staffan Lundéns slutsatser är att det framstår som minst sagt paradoxalt att museets position i återlämnadefrågan bidrar så starkt till den tillrättalagda historieskrivningen, då ett av museets främsta argument mot återlämnande är att museet har varit och är objektivt och opartiskt.

− Museer åtnjuter ofta ett högt anseende hos allmänheten. De ses som trovärdiga källor till opartisk och vetenskapligt grundad information. Det gäller i särskilt hög grad stora och välkända museer som till exempel British Museum. Men det finns anledning att förhålla sig kritiskt till den kunskap museer förmedlar, säger han.

Fakta om Beninbronserna
”Beninbronser” är den vanligaste benämningen på de föremål som plundrades i Benin City 1897, men föremålen är i mängd olika material: brons, elfenben, korall mässing, textil, trä m.m. De dateras från sent 1400-tal till 1800-tal och hade en rad olika politiska och rituella användningsområden i kungadömet Benin. Vissa föremål var placerade på altare, andra användes i ceremonier och ytterligare andra utgjorde väggdekorationer i ett tidigare kungapalats.

Kontakt:
Staffan Lundén, tel: 031-786 5843, e-post: staffan.lunden@globalstudies.gu.se

Avhandlingens titel: Displaying Loot. The Benin objects and the British Museum
Tid och plats för disputation: fredagen den 16 september kl. 13:00, Stora hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Länk till avhandlingen

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?