Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Genusperspektivet alltid i fokus för ny professor i litteraturvetenskap

Nyhet: 2017-01-20

Åsa Arping är ny professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet. I ett pågående forskningsprojekt undersöker hon mottagandet av Fredrika Bremer i USA och framöver vill hon ägna mer tid åt kvinnliga kritiker, författarbiografier och litteraturvetenskaplig ämneshistoria.

Just nu upptar Fredrika Bremer en stor del av Åsa Arpings forskartid, precis som när hon skrev sin avhandling.

– Jag ingår just nu i ett VR-finansierat projekt där jag och fyra kolleger undersöker hur ett antal kvinnliga författare spreds runt om i Europa och USA under 1800-talet. Jag tittar på mottagandet av Fredrika Bremer i USA, där hon under 1840-talet lanserades som Sveriges svar på Jane Austen.

Åsa Arpings avhandling från 2002, Den anspråksfulla blygsamheten, handlade om tre kvinnliga romanförfattare som introducerade den moderna romanen i Sverige på 1830-talet – trots att marknad och offentlighet i högsta grad var mansdominerade områden: Fredrika Bremer, Sophie von Knorring och Emilie Flygare-Carlén.

– Jag har också skrivit en bok, ”Hvad gör väl namnet?” (2013), som utreder hur författares och skribenters namn blev allt mer av ett försäljningsargument i Sverige under 1840-talet. Innan dess publicerade sig både författare och journalister för det mesta anonymt.

Alltid ett genusperspektiv

Bredvid 1800-talslitteraturen intresserar hon sig bland annat för arbetarlitteratur, nyare lyrik och litteraturhistorieskrivning, alltid ur genusperspektiv. Hon har redigerat och skrivit texter till flera litteraturhistoriska översiktsverk, senast ett avsnitt om kvinnlig poesi i Norden efter sekelskiftet 2000 för Nordisk kvinnolitteraturhistoria (2016).

– Att bli professor innebär att jag kan lägga mer tid på egen forskning, men jag förväntas också ta ett större ansvar inom ämnet, inte minst för forskarutbildningen. Sedan kommer jag antagligen att få en hel del granskningsuppdrag och så småningom ska jag också söka externa medel för något nytt projekt.

– Kvinnliga kritiker, författarbiografier och litteraturvetenskaplig ämneshistoria är några områden som jag skulle vilja ägna mig åt. Sedan vore det roligt att titta på svensk kulturexport ur ett tvärvetenskapligt perspektiv. Det finns hur mycket spännande som helst att göra!

Läs mer om Åsa Arpings bok Hvad gör väl namnet?

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?