Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Platsers betydelse för hälsa och välbefinnande

Nyhet: 2017-05-17

En workshop om platsers betydelse för hälsa och välbefinnande hölls på tisdagen vid Nätverket för medicinsk humaniora. Arkitekter, läkare, psykologer, konstnärer och forskare från Sverige och Tyskland samlades för att diskutera olika platser och vilken funktion de fyller.
- Studier visar att hur vår miljö ser ut påverkar vår förmåga att läka, sa arkitekten Hanna Morichetto.

Chalmersforskaren och arkitekten Hanna Morichetto forskar kring hur boende upplever sina lägenheter och hur de deras boende kan kopplas till deras välbefinnande. I sin forskning har hon sett att naturen har en positiv effekt på välbefinnandet. Morichetto presenterade bland annat en studie som visade att nyopererade patienter läkte snabbare om de hade en vacker utsikt att se ut på jämfört med en tegelvägg.
– Jag tror att arkitekturen kan främja och gynna vår hälsa. Och kan atmosfärer främja hälsan? Det är ju hur vi upplever platser med vår kropp, sa Hanna Morichetto.

Kyrkogården populär mötesplats

Jessica Moberg och Wilhelm Kardemark vid Institutionen för litteratur, idéhistoria och religion undersöker i ett nytt projekt begravningsplatsers roll och funktion. Förutom att vara en plats för att sörja och minnas sina närstående, används kyrkogårdar för rekreation och umgänge.
– Det är ofta en trevlig, lugn och vacker plats med parkkaraktär. Även om det kan ligga nära större vägar är där en annorlunda ljudbild än resten av staden, sa Jessica Moberg.
Vare sig någon joggar, har picknick eller dricker öl på kyrkogården, har Moberg och Kardemark sett att människor av alla kategorier i ”skärper sig” när de kommer in på kyrkogården. Även om det finns allmänna regler för hur man får uppföra sig offentligt, så verkar det vara en tyst överenskommelse människor emellan att man visar respekt vid gravplatserna.
– Vi såg att de så kallade ölgubbarna, som kunde vara ganska högljudda utanför, höll sig mycket tystare inne på kyrkogården, sa Jessica Moberg.

Digitalisering förändrar vårt sätt att se på oss själva

Niclas Hagen, forskare vid Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori pratade om digitala platser och vad som händer med kommunikationen när den går igenom appar och datorer. Idag finns många mobilappar och andra tekniska hjälpmedel för att mäta olika kroppsliga funktioner, övervaka sina prestationer och till och med diagnosticera sig själv med olika sjukdomar. Vidare finns det plattformar för att ladda upp information om sig själv – nästa steg verkar vara virtuella läkare.
Elisabeth Punzi leg psykolog och forskare vid Psykologiska institutionen menade att detta skapar ett helt nytt forskningsfält.
– Hur bemöter vi patienter som har diagnosticerat sig själva? De presenterar själva vilken sjukdom de har genom att repetera de symptom som de läst om på internet, sa Elisabeth Punzi.

Frihet att skapa på psykiatrisk avdelning

Elisabeth Punzi fortsatte med att berätta om ett konstprojekt vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, som går ut på att låta inneliggande, ofta svårt deprimerade, patienter få tillgång till en konstateljé.
– Det handlar inte om konstterapi, de ska inte måla det ena och det andra för att uttrycka en viss känsla, utan det handlar bara om konst. Det är bra för patienterna att få detta fria utrymme, säger Elisabeth Punzi.
Detta är ett avsteg från utvecklingen mot snabba beslut och lösningar. Här har Västra Götalandsregionens kulturnämnd tillsammans med Sahlgrenska satsat på en fri yta dit patienterna två dagar i veckan kan få måla, med stöd av konstnären Stefan Karlsson.
– Många patienter skapar sin lilla konstateljé hemma när de har kommit tillbaka hem från sjukhuset, berättade Stefan Karlsson.
– En annan aktivitet många frågar efter är att få skriva. De psykiatriska avdelningarna har sett ut på samma sätt under hela 1900-talet – långa korridorer med låsta dörrar och ingenting att göra. Men varför? avlsutade Stefan Karlsson.

AV:
031-7864565

Artikeln publicerades först på: medicinskhumaniora.hum.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://hum.gu.se/aktuellt/Nyheter/fulltext//platsers-betydelse-for-halsa-och-valbefinnande.cid1467120
Utskriftsdatum: 2017-07-28