Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Tvärvetenskaplig forskargrupp ger nya perspektiv på Strindbergs Ett drömspel

Nyhet: 2016-12-07

En bortglömd tidig uppsättning av Strindbergs innovativa drama Ett drömspel har undersökts tvärvetenskapligt i ett stort banbrytande forskningsprojekt. Forskargruppen har särskilt fokuserat på icke-text och undersökt musik, kropp, mode, dans, scenografi och dröm. Resultaten visar på nya sätt att förstå och arbeta med visuellt och multimedialt arkivmaterial.


Scenografiskiss av Knut Ström från 1915. På bilden syns Indras dotter och Officern inne i det växande slottet. Ström var en av de första scenografer och regissörer som lyckades uppfylla Strindbergs dröm om ”dissolving views”, bilder som upplöses och transformeras inför åskådarens ögon. (Tack till familjen Ström/Söderberg för rätten att publicera bilden.)


I början av 2013 beviljades ett tvärvetenskapligt humanistiskt forskningsprojekt vid Göteborgs universitet medel för att undersöka en bortglömd tidig uppsättning av Strindbergs innovativa drama Ett drömspel. Projektet presenterar nu den första fördjupade undersökningen av Ett drömspel som sattes upp i Düsseldorf under första världskriget.

Tvärvetenskapligt fokus

Uppsättningen från 1918 har undersökts tvärvetenskapligt och forskargruppen har tittat på allt från musiken till mode, genus, dans och scenografi.

– Resultaten visar på nya tvärvetenskapligt grundade sätt att förstå och arbeta med framförallt visuellt och multimedialt arkivmaterial. Till synes fragmentariska arkivspår efter den musik som användes i uppsättningen visade sig till exempel kunna bidra med ny kunskap om hur det kunde vara att gestalta mänskligt lidande och hopp under första världskriget, säger Astrid von Rosen, lektor i konst- och bildvetenskap och redaktör för forskningspublikationen.

– Genom att följa skådespelerskan som spelade Indras dotter genom hela hennes liv kunde vi ge henne kropp och personlighet. Vi visar även hur scenografi- och kostymskisser kan ge kunskap om banbrytande konstnärligt arbete kopplat till människors sociala föreställningsvärldar och livssituationer.

Dansade Strindberg?

En fråga som forskargruppen också ställde var: ”Dansade Strindberg?”.

– Till vår förvåning blev svaret ja. Detta ledde till att vi kunde frilägga dansens betydelse för uppsättningen i Düsseldorf. Dans är svår att lagra i traditionella arkiv, men två forskare utmanade detta genom att använda sin egen kroppsliga kunskap om dans i arbetet med arkivmaterialet, säger Astrid von Rosen.

Den uppsättning av Ett drömspel som forskargruppen undersökt regisserades av Knut Ström och Paul Henckels i nära samspel med övriga kreatörer. Premiären ägde rum den 16 oktober 1918 på Schauspielhaus i Düsseldorf. Ström tog sedan med sig sitt regi- och scenografikunnande till Göteborg, där han från 1919 till 1960 var en innovativ nyckelperson i stadens teaterliv.

Fragment har kunnat fogas till en helhet

Forskarna i projektet har arbetat i arkiv i både Sverige och Tyskland.

– Eftersom ganska lite material var digitaliserat, var det nödvändigt att fysiskt resa mellan länderna. Genom detta har ett tidigare utspritt material kunnat studeras som en helhet. Vi ser detta som en helande process. Projektet har skapat ett forskningsarkiv som omförhandlar och utmanar splittring på grund av krig, och otillgänglighet på grund av traditionella sätt att lagra arkivmaterial, säger Astrid von Rosen.

Unikt visuellt arkivmaterial

Ett drömspel som dramatext och teaterhändelse har diskuteras och analyseras upprepat i den internationella Strindbergforskningen och när det gäller de tidiga uppsättningarna av dramat så är det ett fåtal undersökningar och källor som citeras gång på gång.

– Visuellt material hör till det som behandlats styvmoderligt och vi ville försöka ändra på detta. Vi valde uppsättningen i Düsseldorf därför att det efter den finns ett unikt visuellt arkivmaterial i form av scenografi- och kostymskisser. Sedan byggdes detta ut med källor som rör musik, dans och kroppslighet. Vi ville också förstå mera om drömmar som meningsskapande fenomen i människors liv. Det handlar om vikten av att symbolisera det som är svårt och konfliktfyllt, att språkliggöra det, till skillnad från att direkt agera ut hat, missnöje och annat, säger Astrid von Rosen.

– Ett drömspel är ett drama om mänskligt lidande, men också om förvandling och om drömmar och hopp. Vi har velat visa hur detta förmedlas i bild, rum, musik, och kroppslig närvaro, och blir meningsbärande i en uppsättning som hade premiär i första världskrigets slutskede.

Forskningspublikationen Dream-Playing Across Borders: Accessing the Non-texts of Strindberg’s A Dream Play in Düsseldorf 1915-18 and Beyond ges ut av förlaget Makadam.

Kontakt:
Astrid von Rosen, lektor i konst- och bildvetenskap och redaktör för boken
Telefon: 031-786 2784, 0708-89 81 78
E-post: astrid.von.rosen@arthist.gu.se


Innehåll:

  • Introduction: Dream-Playing with non-texts Across Borders. Astrid von Rosen, lektor i konst- och bilvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
  • The Sound of a Dream: On the Use of Wilhelm Stenhammar’s Music in the 1918 Düsseldorf Staging of A Dream Play. Alf Björnberg, professor i musikvetenskap, Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Giving Indra’s Daughter a Female Body: Trans Time Gender Captivity. Ylva Sommerland, fil dr i konst- och bildvetenskap, och bibliotekarie, Kungliga biblioteket, Stockholm.
  • Fashioning A Dream-Play: On Knut Ström’s Costume Sketches 1915-18 in a Fashion Perspective. Viveka Kjellmer, lektor i konst- och bilvetenskap vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
  • Dancing with Strindberg: A Social Perspective. Mats Nilsson, lektor och docent i dansetnologi vid Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet, och Astrid von Rosen.
  • A Dream Play at War – a concluding discussion about the 1918 performance in Düsseldorf. Astrid von Rosen och Ylva Sommerland.
  • Freud’s Interpretation of Dreams and Strindberg’s A Dream Play: A Comparative Study. Per Magnus Johansson, fil dr och docent i idéhistoria, psykoanalytiker, psykolog och psykoterapeut, verksam i Göteborg.
  • Reimagining the Research Archive: A Dialogue”. Astrid von Rosen (redaktör och medverkande), Alf Björnberg, Per Magnus Johansson, Viveka Kjellmer, Mats Nilsson, Ylva Sommerland (medverkande).

 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?