Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ny lektor kopplar digital teknik till kulturhistoria

Nyhet: 2017-09-14

Han intresserar sig för mediernas historia och samtid, och ser kopplingar mellan 1700-talets salongskultur och dagens sociala medier. Jonas Ingvarsson är nyanställd lektor vid Göteborgs universitet och ska bland annat arbeta med utbildningen Redaktionell praktik.

Men helt ny vid Göteborgs universitet är han egentligen inte: år 2003 disputerade Jonas Ingvarsson här, på en avhandling i litteraturvetenskap som visade hur 60-talsprosa gestaltar människan i förhållande till teknik.

Litteraturvetenskap kopplat till teknik

Seporträtt jonas ingvarssondan dess har han arbetat på flera olika lärosäten, senast Högskolan i Skövde, men hållit sig till samma område: litteraturvetenskap och mediehistoria kopplat till teknik.

– Jag har alltid intresserat mig för både mediernas historia och mediernas samtid, och hur man kan använda sig av historien för att förstå samtiden. Det låter banalt, men jag har upptäckt att det finns många konstnärliga och litterära uttryck från 1600- och 1700-talet som lämpar sig väldigt bra för att för att diskutera digitala uttryck i dag, säger Jonas Ingvarsson.

Hur?

– Emblemet har till exempel mycket att göra med hur dagens internetsidor ser ut, och salongskulturen uppvisar många likheter med dagens sociala medier. Jag tycker att det är väldigt kul med den typen av jämförelser – genom att förstå salongskulturen kan man få syn på vissa aspekter av dagens medievanor, och genom att lära sig om hur emblemet fungerade kan man diskutera vissa av dagens digitala praktiker. Det hoppas jag kunna arbeta med i undervisningen här också!

Forskar om digitalisering och konst

Jonas Ingvarsson kommer huvudsakligen att arbeta med utbildningen Redaktionell praktik och masterprogrammet Digital humaniora, men även undervisa på grundkursen i litteraturvetenskap.

Därutöver är han involverad i ett forskningsprojekt som snart avslutas: Representationer och omkonfigureringar av det digitala i svensk litteratur och konst 1950-2010 (RepRecDigit).

– Man skulle kunna säga att det är en slags digitaliseringens kulturhistoria: hur digitaliseringen har påverkat litteratur och konst i Sverige från 50-talet och framåt.

Stärka humanioras ställning

Vid sidan av egen forskning och undervisning har Jonas Ingvarsson varit med och drivit tankesmedjan Humtank i tre år. Det är en tankesmedja för humaniora, bildad på initiativ av tolv lärosäten. Fler är på väg att ansluta sig.

– Syftet med Humtank är att stärka humanioras ställning i samhällsdebatten och i akademin. Vi har bland annat väckt frågor som att det måste vara mer självklart att ha humanistisk kompetens i olika nämnder och råd som regeringen tillsätter, och jag har skrivit en artikel om att man borde uppmuntra akademiker att kommunicera mer utåt. Det har varit spännande, lärorikt, men ganska tidsödande!

Jonas Ingvarsson påbörjade sin anställning som lektor i litteraturvetenskap med inriktning mot medier och redaktionell praktik vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion den 1 juli 2017.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: Eva Englund|Sidan uppdaterades: 2009-01-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?