Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Rebecka Dahlkvist, studerar idé- och lärdomshistoria

Rebecka Dahlkvist. Foto: Kristian Sahlberg, Mecka"Jag vet inte var jag landar, men jag är i alla fall på väg"

Varför pluggar du idé- och lärdomshistoria?

– Jag är ung. Jag har ingen aning om nåt, som alla andra. Magen säger att jag ska välja vad som är viktigt för mig. Idé- och lärdomshistoria verkade intressant, men jag visste inte helt vad jag gav mig in på. Innan man har läst på universitetet är det svårt att ha en uppfattning om hur det kommer att bli. Jag har precis efter tre terminer börjat ana vad det här ämnet handlar om. Jag skojar inte.

– Det som intresserar mig är att det är en slags filosofi, historiskt. Hur har människor tänkt genom åren? Vilka föreställningsvärldar har människor haft? Hur har man sett på livet? Det är ett historiskt studium, men också filosofi. Hur såg den här exakta tänkaren på fred? ”Fred”? Vad är fred för något? Vad lade den personen i begreppet fred? Var det bra? Dåligt? Nu förenklar jag. Varför tänkte den personen så?

– Nu sitter vi i ett bibliotek, till exempel. Vad är det som gjort att det finns bibliotek? Varför finns just den här typen av inrättning i städer runtom i världen? Just det här biblioteket bekostas av kommunen. Vad är kommunen? Vilka idéer i samhället är det som gjort att man kommit på att medborgarna ska ha ett bibliotek att gå till? Det bara fortsätter och fortsätter…

Gillar du att diskutera saker i all oändlighet?

– Det är den största förtvivlan och den största lyckan. Själv har jag ju tänkt, känt och skrivit massor genom åren. Och det var förtvivlande att upptäcka att ”oj, det här tänkte ju folk för flera tusen år sen”. Idag har vi hur många sociala kontakter som helst, men ändå kan livet kännas ensamt. Men jag får en mening när jag upptäcker att människor och tänkare har funderat över livet på liknande sätt som jag själv gör. För tusentals år sedan, i vissa fall.

– Jag säger inte att jag går omkring och är deppig hela tiden. Jag är bara nyfiken på livet, och när det gäller vissa existentiella frågor är det skönt att läsa att andra har tänkt kring samma saker. Det ger mig ett stöd. För vissa kanske detta låter väldigt märkligt, men jag har ett behov av att diskutera. Och jag är inte ensam. Vi är många som behöver få diskutera och vi har alltid funnits.

Humanisten förändrade ditt liv?

– Ja, och jag fick ett samtalssätt. Förr i tiden hade man Gud att samtala med. Bibeln var facit och gav folk trygghet. Men jag är uppvuxen i en tid då Gud och kyrkan inte har samma självklara plats  i samhället längre. Nu måste jag hitta mina svar själv, och jag hittar dem i texterna, i humaniora och hos filosoferna. Jag bollar tankar med dem och lär mig förstå livet och samhället.

Vad ska den här kunskapen leda till?

– Jag vet inte var jag landar men jag är i alla fall på väg. Varje ny kunskap eller varje nytt perspektiv man får är som en sån där bricka när man spelar Alfapet. Ju fler bokstäver man har desto fler alternativ får man. Ett mer spännande liv. Man får frihet. Jag kanske aldrig kommer kunna resa jorden runt. Men jag kan tänka något idag, som jag inte kunde tänka igår. Jag tror det är klokt att , som man säger "bilda sig" och få något slags grund innan man spetsar sig. Man är så ung när man går ur gymnasiet.

– Min plan är att läsa "vanlig" historia. Alltså, historia om vad som konkret har hänt. Krig och kungar. För då kan jag sätta in min nuvarande utbildning i ett kronologiskt perspektiv. På längre sikt är en tanke att kanske försöka doktorera och gå vidare i den akademiska världen. Jag har ju knappt börjat med det här. Bara tre terminer. Jag tror att min styrka i livet är språket och orden. Egentligen har jag hur mycket ångest som helst över framtiden och vad man ska jobba med. Som alla har. Men jag är öppen.

Vill du studera idéhistoria?

Idé- och lärdomshistoria erbjuds som fristående kurser både på grundnivå och på avancerad nivå.  Du kan också välja det som inriktning inom kandidatprogrammet Kultur och som inrktning inom Europaprogrammet. Ämnet igår också i masterprogrammet Kritiska studier.

 

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2015-11-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?