Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Schoolscapes: språkliga landskap i lärandemiljöer

Workshop, Seminarium, Föreläsning

Linnea Gustafsson (Halmstad högskola) och Andreas Nuottaniemi (Umeå universitet) presenterar pågående forskning om språkliga landskap i skolmiljöer. En miniworkshop arrangerad av forskningsområdena Språk i samhällskontext och Språk och lärande vid institutionen för språk och litteraturer. Alla intresserade är välkomna!

Linnea Gustafsson: Att titta på väggarna i klassrummet
Presentationen baseras på de anslag som förekommer på väggarna i en klassrumsmiljö. Alla anslag som finns på väggarna i 12 klassrum i två låg- och mellanstadieskolor analyseras. Klassrummen fördelas på två olika skolor som är mycket olika vad gäller socioekonomiska förhållanden. Den ena skulle karaktäriseras som en typisk medelklasskola och den andra som en av de skolor i Sverige som har allra störst bekymmer, vilket märks på elevernas måluppfyllelse. Syftet är att analysera vilka språk och genrer som får utrymme på det offentliga utrymme som väggarna i klassrummet utgör. Metoden i undersökningen är hämtad från Hanauer (2009) som har gjort liknande undersökningar i ett universitetslaboratorium. Resultaten kommer att diskuteras med avseende på elevernas identitetsskapande i den här typen av daglig miljö.

Andreas Nuottaniemi: Att utforska rurala schoolscapes
I skolan omges vi ständigt av språk. Vissa litteracitetspraktiker reflekterar vi mycket och medvetet kring, medan andra påverkar oss på ett mer subtilt sätt. De texter, bilder och andra artefakter som med varierande grad av medvetenhet har placerats i skolmiljön manifesterar till exempel såväl sociala, politiska som språkideologiska värderingar, samtidigt som de sällan är föremål för omfattande diskussioner. Som lärare i svenska som andraspråk har jag särskilt intresserat mig för hur flerspråkighet synliggörs i de skolor som jag har arbetat i, vilket så småningom har fört mig in på orskningsområdet språkliga landskap.

Även om begreppet språkliga landskap hittills ofta har tagit sin utgångspunkt i Landry & Bourhis (1997) klassiska definition och därmed huvudsakligen varit förknippat med stationärt teckenbruk i offentliga, urbana miljöer (se t.ex. Shohamy et al, 2010), har det på senare tid alltmer kommit att innefatta andra modala uttryck än skriven text, samt semi-offentliga miljöer, såsom bibliotek och skolor (Pakarinen & Björklund, 2018). Många av de studier som har undersökt språkliga landskap i skolmiljö, d.v.s. schoolscapes, har konstaterat att minoritetsspråk i allmänhet ges en marginaliserad roll och att detta tenderar att reproducera redan ojämlika maktstrukturer (Gorter, 2018). Få har emellertid undersökt skolor i rurala områden, med såväl traditionella minoritetsspråk som nyare invandrarspråk.

Jag vill mot denna bakgrund genomföra en etnografisk studie i en västerbottnisk glesbygdsskola med hög andel flerspråkiga elever. Västerbottens inland är ett språkligt intressant (och från de mer studerade urbana områdena delvis avvikande) geografiskt område där dialektala varianter av majoritetsspråket samspelar med språkrepertoarer hos nyanlända flyktinggrupper, så kallade kärleks- och livsstilsmigranter från Sydostasien och kontinentala Europa samt ursprungsbefolkningar. Syftet med studien är att utforska hur språkideologier och maktrelationer (re)produceras i skolans språkliga landskap, med ett särskilt fokus på hur etablerade minoritetsspråk representeras i relation till nyare så kallade invandrarspråk. Jag är också intresserad av hur elevernas faktiska språkbruk, liksom attityder till språk och etnicitet, reflekteras i det språkliga landskapet och hur språkliga förändringar till följd av nya mobiletsmönster påverkar produktionen av rum (Lefebvre, 1991) i skolmiljön.

Om mig själv
De senaste tio åren har jag arbetat som lärare i svenska som andraspråk inom olika former av utbildning för nyanlända. Sedan september 2018 är jag doktorand i språkdidaktik vid Institutionen för språkstudier och Lärarhögskolan, Umeå universitet. I och med att jag ännu befinner mig i början av min forskarutbildning kommer jag att presentera en preliminär plan av projektet och hoppas på synpunkter och tankar om hur det kan utvecklas.

Referenser
Gorter, D. (2018). Linguistic landscapes and trends in the study of schoolscapes. Linguistics and Education, 44(2), 80-85.
Landry, R. & Bourhis, R. (1997). Linguistic landscape and ethnolinguistic vitality - an empirical study. Journal of Language and Social Psychology, 16(1), 23-49.
Lefebvre, H. (1991). The Production of Space. Oxford: Basil Blackwell.
Pakarinen, S. & Björklund, S. (2018). Multiple language signage in linguistic landscapes and students¿ language practices: A case study from a language immersion setting. Linguistics and Education, 44(2), 4-11.
Shohamy, E., Ben-Rafael, E. & Barni, M. (red.). Linguistic Landscape in the City. Bristol: Multilingual Matters.

Föreläsare: Linnea Gustafsson, Halmstad högskola, och Andreas Nuottaniemi, Umeå universitet

Datum: 2019-04-02

Tid: 13:15 - 16:00

Kategorier: Kulturstudier, Språk, Humaniora, Lingvistik, Forskning, Lärande

Arrangör: institutionen för språk och litteraturer

Plats: Humanisten, Lundgrensgatan 7, H821

Kontaktperson: Johan Järlehed och Christina Lindqvist

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-10-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?