Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

INSTÄLLT: De svenska positionsverben och deras inlärning och undervisning

Föreläsning, Seminarium

Föreläsning/seminarium inom forskningsområdet Språk och lärande vid institutionen för språk och litteraturer.

OBS! Seminariet är inställt!

Positionsverben kan delas in i två grupper, statiska (intransitiva) och dynamiska (transitiva). I den första gruppen finner vi sitta, ligga och stå och i den andra finns sätta, lägga och ställa. Dessa har en tämligen komplex semantik och skulle kunna ställa till problem för olika sorters inlärare, såsom framkommit i ett flertal studier i inlärningen av svenska (Viberg, 1985; Viberg, 1998; Hansson & Bruce, 2002; Hellerstedt, 2011, 2014, 2017), men även av andra jämförbara språk, framför allt nederländska (Lemmens & Perrez, 2010, Perrez & Lemmens, 2012 ; Lemmens & Perrez, 2018 ; Gullberg, 2009 ; Gullberg & Narasimhan, 2010 ; Narasimhan & Gullberg, 2011) men också av danska (Cadierno et al, 2016).

Grundbetydelsen hos dessa verb är den mänskliga kroppspositionen, som sedan överförs på ett metaforiskt sätt till de övriga användningarna : konkret lokalisation av en person (han sitter i soffan) eller ett konkret föremål (koppen står på bordet), abstrakt lokalisation av en person (han sitter i fängelse) eller ett konkret föremål (solen står högt på himlen), eller en abstrakt lokalisation av ett abstrakt begrepp (temperaturen ligger på sju grader) (jmf. Jakobsson, 1996), för att inte tala om alla partikelverb med ett positionsverb i grunden (stå ut, sätta igång, ställa in, osv). Dessutom används dessa verb som bekant i progressiva konstruktioner (hon ligger och läser) (jmf. Kvist Darnell, 2008). Det här gör att positionsverben tillhör svenskans mest frekventa verb och därmed givetvis oundvikliga vid inlärning av svenska.

För en franskspråkig person innebär inlärningen av de svenska positionsverben att gå från ett positionsneutralt koncept (être « vara », il y a « det finns », se trouver « befinna sig ; mettre, poser « placera ») till uttryck där man måste välja ¿ och därmed se ¿ vilken position personen / djuret / objektet, osv har, för att kunna koda situationen målspråksenligt och idiomatiskt. Detta är vad Slobin (exempelvis 2004) kallar för « thinking for speaking », dvs för att uttrycka en situation på ett språk, tar talaren till de medel som står till buds i språket. I franskan används inte positionsverb på det här sättet, och inläraren blir således tvungen att lära sig att filtrera den information som ska uttryckas genom det tillgängliga språkets enheter. Svenskan och franskan uppvisar alltså vissa typologiska skillnader, som kan härröras till den modell Talmy (2000) utarbetade beträffande rörelseverben, men också de statiska lokalisationsverben. De språk som Talmy kallar satellitspråk (satelliteframed languages), dit bl.a. engelskan och svenskan räknas, inlemmar i större utsträckning det sätt på vilket något rör sig eller befinner sig i huvudverbet. Den andra språkgruppen, verbspråken (verbframed languages), dit bl. a. franska hör, använder mycket sällan det här lexikaliseringssättet, utan deras verb har oftast en generell och neutral betydelse.

I min avhandling (Hellerstedt, 2013) studerade jag inlärningsmönstret av dessa sex verb, dels hos svenskspråkiga barn (3 åldersgrupper: 4, 7, 10 år), dels hos fransktalande som lärt sig svenska i vuxen ålder (2 kompetensgrupper: B1/B2 och C1/C2). Det som bland annat framkom var att de statiska verben samt att den prototypiska betydelsen hos verben lärdes in först, att ett av verben ofta övergeneraliserades, att de franska inlärarna använde ett positionsneutralt verb oftare, samt en möjlig inlärningsordning positionsverben emellan. Resultaten från den här studien kommer att diskuteras under föreläsningen.

I en senare studie, som fortfarande ligger på pilotstadiet, försöker jag utröna om den semantiskt kognitiva förklaringsmodellen av verbens semantik kan hjälpa inlärare av svenska som främmande språk att snabbare lära sig och greppa deras användning. Här har jag använt mina egna studenter, som vid studietillfället går på andra året och har en ungefärlig nivå i svenska på A2-B1. Jag ger dem en lucktext, där de ska fylla i ett positionsverb (en avdelning med statiska och en avdelning med dynamiska) vid tre tillfällen: ett strax före den specifika undervisningen med inkluderad förklaringsmodell, ett två veckor efteråt, samt ett tredje tolv veckor efteråt. Jag har även försökt genomföra testet ett år senare, men antalet studenter är inte detsamma. Inget av testtillfällena har påannonserats. Det visar sig att förståelsen för verbens semantik ökar mycket mellan tillfälle ett och två, vilket inte är förvånande. Men siffrorna ökar även mellan gång två och tre, dock inte för alla verb. Dessa resultat kommer också att diskuteras under föreläsningen.


CADIERNO, T., IBARRETXE-ANTUÑANO, I. & HIJAZO-GASCÓN, A. 2016. Semantic Categoriation of Placement Verbs in L1 and L2 Danish and Spanish. In: Language Learning, 66, n°1. 191-223.

HANSSON, K. & BRUCE, B. 2002. Verbs of placement in Swedish children with SLI. International Journal of Language & Communication Disorders 37-4. 401-414.

HELLERSTEDT, M. 2011. L¿acquisition de l¿expression de l¿emplacement en suédois L1 et L2. In: ESTEVE, Isabelle et al. Autour des langues et du langage ¿ Perspective pluridisciplinaire. Grenoble: PUG. 37-44.

HELLERSTEDT, M. 2013. L'utilisation et l'acquisition des verbes de position en suédois L1 et L2, Thèse de doctorat. Université de Paris Sorbonne.

HELLERSTEDT, M. 2014. När fransmän ska lära sig svenska positionsverb. In: REUTER, Hedwig (ed) Le Nord en français. Traduction, Interprétation, Interculturalité. CIPA : Mons. 87-99.

HELLERSTEDT, M. 2017. L'acquisition de la distribution sémantique dans une L2. Evénements de placement: l'exemple du suédois. In: TREVISIOL-OKAMURA, P. & GOBET, S. (eds) Acquisition des langues. Approches comparatives et regards didactiques. PUR: Rennes. 63-87.

JAKOBSSON, U. 1996. Familjelika betydelser hos stå, sitta och ligga. En analys ur den kognitiva semantikens perspektiv. Nordlund 21. Småskrifter från institutionen för nordiska språk i Lund. 1-66.

KVIST DARNELL, U. 2008. Pseudosamordningar i svenska, särskilt sådana med sitta, ligga och stå. Stockholm: Stockholms universitet.

LEMMENS, M. & PERREZ, J. 2010. On the use of posture verbs by French-speaking learners of Dutch: a corpus-based study. Cognitive Linguistics 21-2. 315-347.

LEMMENS, M. & PERREZ, J. 2018. French onions and Dutch trains: Typological perspectives on learners' descriptions of spatial scenes. In : TYLER, A., HUANG, L. & HANA, J. (eds) What is applied cognitive linguistics?Answers from current SLA research. Berlin/New York: Mouton de Gruyter. 121-150.

PERREZ, J. & LEMMENS, M. 2012. A quantitative analysis of the use of posture verbs by French-speaking learners of Dutch. Cognitextes 8. https://journals.openedition.org/cognitextes/609

SLOBIN, D. I. 2004. "The many ways to search for a frog: Linguistic typology and the expression of motion events." In: STRÖMKVIST, S. & VERHOEVEN, L. (eds). Relating Events in Narrative: Vol 2. Typological and contextual perspectives. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum Associates. 219-257.

Talmy, L. 2000. Toward a cognitive semantics. Cambridge, MA: MIT Press.

VIBERG, Å. 1985. "Lexikal andraspråksinlärning. Hur polsk-, spansk- och finskspråkiga lär in svenskans placerarverb." In: VIBERG, Å & AXELSSON, M. SUM-rapport 2. Stockholm: Stockholm university. 5-91.

VIBERG, Å. 1998. "Crosslinguistic perspectives on lexical acquisition: the case of language-specific semantic differentiation." In: HAASTRUP, K. & VIBERG, Å. (eds). Perspectives on lexical acquisition in a second language. Lund: Lund university press. 175-208.

 

Föreläsare: Maria Hellerstedt, Université de Lille

Datum: 2020-04-14

Tid: 15:00 - 17:00

Kategorier: Humaniora, Språk, Lärande, Forskning

Arrangör: institutionen för språk och litteraturer

Plats: Humanisten,Renströmsgatan 6
C256

Kontaktperson: Christina Lindqvist

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2018-10-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?