Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Dikter stärkte "vi-känslan" i kampen mot kärnkraft och kärnvapen

Nyhet: 2014-02-25

Alltsedan de svenska folkrörelsernas framväxt under den andra hälften av 1800-talet har poesi och diktframföranden varit viktiga inslag i rörelseorganisationernas verksamhet. En avhandling i litteraturvetenskap från Göteborgs universitet visar att traditionen att använda poesi som en del av kampen levde vidare inom 1970- och 80-talens nya kvinno-, freds- och miljörörelser.

– Jag har intresserat mig för en sorts poesi som nått och påverkat åhörare och läsare långt utanför de arenor som litteraturforskare vanligen brukar uppmärksamma, säger avhandlingens författare Carina Agnesdotter.

I början av 1980-talet mobiliserade freds- och miljörörelsen stora skaror i kampen mot kärnkraft och kärnvapen. Även kvinnorörelsen slöt upp på bred front, vilket bildandet av organisationen Kvinnokamp för fred är ett exempel på. Författaren Ingrid Sjöstrand (f. 1922) var en av initiativtagarna till organisationen. Under åren som följde skrev hon många dikter som kom att användas som bruksdikter inom de olika rörelser organisationen var en del av. En av de mest spridda och lästa dikterna är ”Elda under din vrede” från 1979:

Elda under din vrede
med maktens nyheter
Dämpa inte din smärta
över livet
som stjäls ifrån oss
Trösta inte din sorg
över världen
som våldtas
inför våra ögon
Elda under din vrede

Poesi som gör politik personligt relevant

Med ett antal av Sjöstrands dikter om systerskap, kärnkraft och kärnvapen som utgångspunkt har Carina Agnesdotter undersökt hur poesi fungerar som retorisk handling i situationer med koppling till framför allt kvinnornas fredsrörelse.

– Innan jag började studera bruksdikterna trodde jag att de främst syftade till att väcka känslor, som kunde öka läsarens eller åhörarens engagemang för det budskap som fördes fram i andra typer av texter och tal. Men mina analyser visar att dikterna i hög grad bidrog till att lyfta fram problem och ge ny kunskap om de olika frågor som stod i fokus för debatten.

Framför allt pekar dikterna på hur frågorna om exempelvis kärnkraft och kärnvapen är personligt relevanta för publiken de vänder sig till. En annan av bruksdiktens viktigaste funktioner är att etablera och stärka vi-känslan – den ”kollektiva identiteten” – inom rörelsen.

Den tidigare forskningen om de sociala rörelser som växte fram i västvärlden efter 1968 har betonat den viktiga roll som konstnärliga uttryck, exempelvis musik och litteratur, spelar inom rörelserna. Men denna forskning har i allmänhet inte utgått från analyser av konsten i sig.

Konstnärligt komplexa – retoriskt effektiva

Carina Agnesdotter har genom grundliga diktanalyser tagit reda på vilka retoriska funktioner poesi kan fylla i de sociala rörelserna och hur de är konstruerade för att fylla dessa funktioner. Analyserna visar att det som är utmärkande för Sjöstrands bruksdikter är att de använder komprimerade former av klassiska retoriska grepp, som i estetiskt utarbetad form fungerar som självständiga argument. Dikterna utnyttjar alltså all den konstnärliga komplexitet som poesigenren rymmer på ett retoriskt effektivt sätt.

Både forskare och kritiker har ofta bedömt brukspoesin som viktig i sitt sammanhang, men estetiskt outvecklad och litteraturhistoriskt tämligen ointressant. Men denna typ av dikt reser frågor om förhållandet mellan retorik och estetik och mellan litteratur och samhälle som är relevanta för förståelsen av hur poesi överlag fungerar och vad litteratur kan användas till.

– Jag hoppas att min avhandling kan bidra till en fördjupad förståelse av denna diktgenre och även av de rörelser som använde Sjöstrands dikter, säger Carina Agnesdotter.

Mer information: Carina Agnesdotter, telefon: 031-786 4555, e-post: carina.agnesdotter@lir.gu.se
Avhandlingens titel: Dikt i rörelse. Ingrid Sjöstrand och poesins retorik i kvinnornas fredsrörelse 1970–1982
Tid och plats för disputation: fredagen den 28 februari 2014, kl. 13.00, Lilla Hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Fakultetsopponent: Sofi Qvarnström, Lunds universitet
Digitalt publicerad sammanfattning: http://hdl.handle.net/2077/34212
Recensionsexemplar kan beställas av författaren.

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?