Åke Hodell utforskade konstarternas gränser

Åke Hodell (1919–2000) var krigsflygaren som vidgade det litterära fältet genom att kraschlanda i det. I avhandlingen argumenterar Johan Gardfors för vikten av att skriva in Åke Hodells konstnärskap i flera sammanhang där det tidigare inte beaktats.

Trots att Hodell hör till dem som från ett konstnärligt håll tidigt och radikalt utforskar exempelvis hur tekniken förändrat förutsättningarna för mänsklig kommunikation, och hur litteraturen ska kunna möta andra världskrigets mörkaste historia, har Hodells namn varit märkligt frånvarande från den internationella diskussionen av dessa fält, menar Johan Gardfors. Det hoppas han att avhandlingen ska kunna bidra till att ändra.

I avhandlingen visar Gardfors hur problematik kring etik och teknik förenas med ett utforskande av de olika konstarternas gränser i Hodells konstnärskap, som ofta uppehåller sig vid ytorna mellan bildkonst, litteratur och ljudkonst.

– Den experimentella efterkrigskonsten som brukar benämnas neo-avantgardet arbetade i hög grad med att synliggöra de konstnärliga uttryckens mediala förutsättningar. Det ledde till ett antal experimentella verk och aktiviteter som inte tydligt gick att hänföra till en specifik konstart. Parallellt med den utvecklingen underströks till exempel litteraturens egenskap av att vara just skrift snarare än att vara ett visst språkligt innehåll. Dessa spänningar ledde till en rad intressanta verk som gradvis omdefinierat hur vi ska förstå konventionella kategorier som litteratur eller måleri.

Mellan modernism och avant-garde

Samtidigt, menar Gardfors, befinner sig Hodell vid en särskilt intressant punkt mellan modernism och avant-garde:

– Många av Hodells samtida under det sena 1950-talet och tidiga 1960-talet riktade kritik mot litteraturens uttrycksfullhet och dess bruk av bildspråk och berättande, för att istället utforska språket som form och materia.

Tydligast blir detta hos Hodells kollega Öyvind Fahlström, som i sitt manifest för konkret poesi uppmanade till att ”knåda” språket och ”krama språkmateria” istället för att sträva efter symboler och uttryck, menar Johan Gardfors.

– Inom bildkonsten kan man se liknande tendenser, exempelvis inom den tidiga minimalismen. Det som är intressant med Hodell är att han är en av dem som mest radikalt driver poesin mot nya former under 1960-talet, och särskilt utforskar litteraturens konceptuella och materiella sidor. Men han gör inte det för att avlägsna sig från idén om litteratur som uttryck, erfarenhet och kommunikation. Istället finner han i det nya avant-gardets formmässiga experiment verktygen för att återkomma till den ifrågasatta traditionen med ny kraft.

Johan Gardfors är född 1979 i Umeå och har tidigare bland annat författat barnboken Nu eller kanske Mu – en kärlekshistoria (2010) samt verkat inom det fria kulturlivet som redaktör, författare och fotograf.

Avhandlingen Åke Hodell. Art and Writing in the Neo-Avant-Garde försvarades vid en disputation den 8 december 2017.

Kontakt:
Johan Gardfors, tel: 0707-553996, e-post: johan.gardfors@lir.gu.se

SE FILM MED JOHAN GARDFORS: https://play.gu.se/media/0_twui3my2

Film och porträttfoto: ELIN WIDFELDT
Bild från Åke Hodells utställning Resor i inre landskap 1952-1987 på Moderna Museet 1987: MODERNA MUSEET