Medborgarforskare utvecklar expertis om galaxbilder

– Vi har undersökt hur de frivilliga deltagarna i projektet Galaxy Zoo mobiliseras av forskarna och hur deras kunskaper växer. Det är faktiskt ganska överraskande hur vissa deltagare utvecklar en långtgående expertis kring hur bilder av galaxer skapas och hur instrumenten fungerar, säger Thomas Hillman, docent i pedagogik med inriktning mot informationsteknologi och lärande.

Han och Dick Kasperowski, vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, har tillsammans genomfört studien som är publicerad i tidskriften Social Studies of Science.

Att hjälpa till att klassificera stora bildmaterial i Galaxy Zoo är lockande för de frivilliga deltagarna genom att de kan upptäcka fenomen som ingen har sett förut. Förr eller senare gör personer observationer som inte passar in i protokollet och då vänder de sig till diskussionsforumet med förhoppningen att de har gjort en ny upptäckt. För den holländska läraren Henny van Arkel var det så. 2009 upptäckte van Arkel vad forskarna tror är rester från en kvasar och fick bland annat vara medförfattare i den vetenskapliga artikeln om upptäckten.

Kultur av gemensamt lärande

Men majoriteten möts dock av ett utlåtande från forskarna att det man sett är en artefakt skapad av instrumentet som har tagit galaxbilden. I en del fall börjar personerna intressera sig för vad en artefakt är och några blir då så skickliga att de kan avgöra från vilket instrument bilden i fråga kommer.

– Vi har sett att det skapas en kultur av gemensamt lärande och kunskap bland flera av deltagarna där de ägnar sig åt att diskutera artefakter och tipsar varandra om resurser för hur de ska kunna fördjupa sina kunskaper, säger Thomas Hillman.

675 000 diskussionstrådar

Hillmans och Kasperowskis resultat bygger på en stor mängd data från det diskussionsforum som är kopplat till Galaxy Zoo-projektet, 675 000 diskussionstrådar.

– Att medverka där är inte särskilt svårt, det handlar om att följa ett protokoll för att klassificera galaxer. Vad vi har intresserat oss för är när deltagarna gör observationer som de inte kan passa in i protokollet. Vi har kartlagt intensiteten i diskussionsforumet och undersökt vad det är som sägs, säger Dick Kasperowski.

Studiens resultat är viktigt för att förstå hur kunskap utvecklas av deltagarna i den här typen av projekt som drivs via stora digitala plattformar.

– Till exempel betydelsen av en motiverande faktor för deltagarna. Det är också intressant att medborgarforskningsprojekt, hur väl strukturerade de än är, även innehåller lärande som inte går att kontrollera och styra, säger Thomas Hillman.

De två kommer nu att studera andra medborgarforskningsprojekt, bland annat inom humaniora, för att närmare kunna förstå hur deltagare utvecklar kunskaper och intressen bortom vad forskarna mobiliserade dem för att utföra.

– Vi har en del preliminära resultat som visar att sådana aktiviteter bland deltagarna också kan leda forskarna på nya spår, säger Dick Kasperowski.

Studien The epistemic culture in an online citizen science project: Programs, antiprograms and epistemic subjects är fritt tillgänglig via denna länk: https://doi.org/10.1177/0306312718778806

Studien är utförd inom det tvärvetenskapliga forskningsprojektet Taking science to the crowd: Researchers, programmers and volunteer contributors transforming science online vid Göteborgs universitet och är finansierad av Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse.
 

Kontakt
Dick Kasperowski, tel: 0766-18 19 45, e-post: dick.kasperowski@theorysc.gu.se
Thomas Hillman, e-post: thomas.hillman@gu.se