Samtal och texter i fokus för Per Holmberg

Vad handlar din forskning om?
− Det som framförallt intresserat mig är hur samtal och texter både formas av och formar sina sociala sammanhang. Det är förstås en svindlande stor fråga, men den har lett mig in på rätt handfasta forskningsuppgifter, som till exempel hur skolans undervisning kan stödja elever att skriva olika slags texter. I min forskning har jag alltifrån avhandlingen 2002 – Emotiv betydelse och evaluering i text – varit på jakt efter teoretiska modeller som kan hjälpa oss att förstå de här sambanden mellan språkbruk och situationer.

Vad forskar du om just nu?
− Tillsammans med en tvärvetenskaplig forskargrupp håller jag på att avsluta ett stort projekt om vad som händer med elevers skriftspråk när engelska i vissa svenska skolor tar över som dominerande undervisningsspråk. Projektet heter Content and language integration in Swedish schools och är finansierat av Vetenskapsrådet. Parallellt har jag kommit in på runstenstexter, där jag börjat pröva samma modeller för textanalys som jag tidigare använt för moderna texter.

På vilket sätt kan samhället lära av din forskning?
− När jag tittar tillbaka ser jag att en del av det jag gjort kring skrivande i skolan har kommit till nytta i lärarutbildning och i skolans kompetensutveckling. Men medan man är inne i ett forskningsprojekt, vet man nog sällan precis vilken nyttan kan bli. Runstensforskning kan ju tyckas vara något rätt onyttigt – den leder ju knappast till bättre ristningar i framtiden. Men också historisk textforskning kan ge en ny förståelse för hur språket fungerar. Kanske till och med en ny förståelse av vilka vi är, när det gäller texter som historiskt spelat en viktig roll för vår självbild.

Vilka framtida utmaningar ser du inom ditt fält?
− Språkbruksforskning är nästan mer som en kontinent än ett fält. Därför ligger det en stor utmaning i att så att säga hålla vägarna öppna. Textforskare och samtalsforskare, forskare med inriktning mot skola, vård, media och så vidare måste kunna mötas och lära av varandra. Det handlar också om att hålla vägarna öppna till annan språkvetenskap vilken språkbruksforskningen behöver för analys av grammatik och ordförråd, liksom till andra discipliner som litteraturvetenskap, sociologi och pedagogik.

Till sist, du har fått mycket uppmärksamhet för din tolkning av Rökstenens inskrift, hur ser du på det?
− Det bästa med uppmärksamhet är förstås att man får läsare. Det har varit spännande att så pass många läsare dessutom hört av sig och delat med sig av olika idéer kring gåtornas lösning. Och att gissa gåtor kan kanske vara väl så viktigt som att lösa dem.

Mer information:
Per Holmberg, teleofn: 031-786 4468, e-post: per.holmberg@svenska.gu.se