Undergången ett vanligt motiv i mexikansk litteratur
Populärkulturen dignar av berättelser med jordens undergång som tema. Men vår bild av apokalypsen är fortfarande huvudsakligen präglad av fiktion från den engelskspråkiga delen av världen. En ny avhandling fokuserar istället på samtida mexikansk litteratur om undergången.
Det kommer ständigt nya romaner, filmer, serier och datorspel med apokalyptiskt tema. I december gjorde till exempel Susan Biers thriller Bird Box succé på streamingsajten Netflix och i år har Göteborg Film Festival, som startar 25 januari, valt apokalypsen som fokus.
I en ny avhandling samlas och beskrivs den rika och originella traditionen av samtida mexikanska noveller som behandlar jordens undergång. Gabriela Mercado har skapat en korpus med 69 apokalyptiska noveller från Mexiko som publicerades mellan 1996 och 2004 samt mellan 2009 och 2016.
– Dessa intervall är viktiga för att det i mitten av dessa finns två apokalyptiska datum; det nya årtusendet år 2000, respektive den 21 december 2012 som var slutdatum för mayakalendern vilket tolkades som att katastrofala eller omvälvande händelser skulle komma att inträffa efter detta datum, säger Gabriela Mercado.
Undergången som resultat av miljöförstöring
Inom forskningen har den här sortens populärlitteratur tidigare inte fått särskilt mycket uppmärksamhet, menar Gabriela Mercado.
– I Mexiko är akademin tämligen traditionalistisk och det forskas huvudsakligen på mer centrala och ”finkulturella” verk. Överhuvudtaget kan man säga att det finns mycket kvar att göra inom fältet populärkultur, och inte bara i Mexiko.
Avhandlingen ger en heltäckande bild av det som har skrivits om jordens undergång i den mexikanska litteraturen, och i detta sammanhang sticker den apokalyptiska mexikanska novellen ut, både som en rik kulturell produktion men även som innovativ jämfört med den angloamerikanska traditionen.
Exempelvis blev apokalypsen som ett resultat av miljöförstöring ett populärt motiv först under 2000-talet hos oss men det var ett populärt och vanligt motiv i mexikansk apokalyptisk litteratur redan på 1990-talet.
– Det bekräftar en grundläggande egenskap hos apokalyptiska berättelser som härrör ur social kris och påverkas av det sammanhang där de skapas. I Mexikos huvudstad, Mexiko City, har föroreningar och ekologiska skador varit ett problem sedan 1970-talet.
Ovanligt med kvantitativ metod
Förutom en stor katalog av mexikanska författare som skriver apokalyptisk litteratur bland andra populärkulturella genrer, erbjuder avhandlingen en metod för att studera en stor korpus texter med hjälp av kvantitativa metoder. Dessa bidrar till att systematisera de vidare tolkningarna av novellerna och att hitta tendenser för att beskriva traditionen, samt upptäcka avvikelserna från den angloamerikanska traditionen.
– Kvantitativa metoder är inte vanliga inom litteraturforskning, och avhandlingens resultat visar att det inte bara är ett möjligt utan även ett berikande arbetssätt som kan komplettera litterära tolkningar, säger Gabriela Mercado.
Den spekulativa mexikanska fiktionen är en högst levande tradition som uppvisar både litterära kvaliteter och en spännande originalitet och det öppnar för vidare studier inom området, menar hon.
– Det är helt enkelt mycket kvar att göra innan jorden går under!
Avhandlingen Ya nos cayó el chahuistle: El cuento mexicano apocalíptico contemporáneo (1996-2016) försvarades vid en disputation den 1 februari 2019.
Kontakt:
Gabriela Mercado Narváez, tel: 076-106 6681, e-post: gbmn_mercado@hotmail.com