Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Manga - lek med stereotypa könsskildringar

Nyhet: 2012-09-19

I manga, tecknade serier skapade i Japan, ifrågasätts stereotypa skildringar av både feminina och maskulina kroppsliga stilar. Det visar den första avhandlingen i Sverige om bilderna i manga.

Ylva Sommerland från Göteborgs universitet har studerat den tecknade tomboyfiguren i manga, en flicka som rör sig i maskulina situationer. Det svenska begrepp som ligger närmast för att beskriva motivet är pojkflicka. Materialet är avgränsat till sportmanga och fantasymanga för tonåringar. I dessa genrer finns otaliga exempel på tecknade tomboys.

Omslag: Cross GameHuvudfokus är riktat på en tomboyfigur hämtad från Mitsuru Adachis sportmanga Cross Game. Sportmanga är oerhört populärt i Japan och korsar med sitt innehåll de två största genreindelningarna, ålder och kön. Mitsuru Adachi är en av de mest kända konstnärerna inom denna genre och har varit verksam sedan 1970-talet.

– Mina analyser visar till exempel att hans figur Aoba använder hela sin flickkropp när hon spelar baseboll, något som motsäger stereotypen ”kasta tjejkast”. Det finns också en form av humor i det faktum att en flicka framställs som starkare än alla pojkar i en mansdominerad sport som baseboll, säger Ylva Sommerland.

Hon diskuterar även motivet tecknad tomboy med exempel från fantasymanga. Prinsessan Utena i Revolutionary Girl Utena bestämmer sig för att bli prins, och representerar, som titeln antyder, en revolt mot konventioner.

– Här tar den gestaltade tomboyen formen av en flicka som intar en prinsroll och därmed parodierar konventionsuppsättningarna när det gäller maskuliniteter och femininiteter kopplade till prins- och prinsessmotivet.

Omslag: Eyeshield 21Ylva Sommerlands resultat visar också att det finns andra variationer och stilar av en tomboy. En av dem beskriver hon med begreppet inverterade superhjältar. Huvudpersonen Sena i Eyeshield 21, en sportmanga som handlar om amerikansk fotboll, flyr från några pojkar som är synbart större och starkare än honom. När de upptäcker att han springer extremt fort blir han mot sin vilja rekryterad till skolans fotbollslag.

– Han är på flykt från sina plågoandar och stannar inte upp och attackerar sitt motstånd som den stereotypt maskulint manliga superhjälten skulle göra. Ändå är han berättelsens hjälte genom att bli stjärna i fotbollslaget mot alla odds.

Avhandlingen innehåller även en introduktion till mangans historia, som visar att den har utvecklats genom en växelverkan mellan olika kulturer innanför och utanför Japans gränser.

– Jag hoppas att avhandlingen leder till en mer nyanserad bild av vad manga är och att den väcker ett intresse för fler studier i ämnet. Till exempel skulle det vara intressant att ta reda på vem som läser manga, vilken publiken är, säger Ylva Sommerland.

Mer information:
Ylva Sommerland, tel: 0736-944151, e-post: ylva.sommerland@kultvet.gu.se
Avhandlingens titel: Tecknad tomboy: kalejdoskopiskt kön i manga för tonåringar
Tid och plats för disputation: fredagen den 21 september 2012 kl. 13 i sal Vasa B, Institutitonen för Kulturvetenskaper, Vera Sandbergs Allé 8, Göteborg
Opponent: Fil. dr Margareta Wallin Wictorin, Linnéuniversitetet
Avhandlingen kan beställas från Göteborgs universitetsbibliotek, e-post: acta@ub.gu.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/29319

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?