Länkstig

Den kristna traditionens betydelse i vår samtid och framtid

Publicerad

Vad kan religionen tillföra i diskussionen om framtidens samhälle? I en religionsvetenskaplig avhandling drivs tesen att det i de religiösa traditionerna finns erfarenheter som behövs i ett samtal om hur vi kan leva i tillsammans i framtiden.

Peter Carlsson

I avhandlingen undersöks möjligheterna att se de religiösa traditionernas intellektuella liv – deras teologi – som en resurs för utformningen av morgondagens samhälle.

Doktoranden Peter Carlsson, som också är universitetsadjunkt vid Jönköping University, menar att de klassiska sekulariseringsteserna om religionens försvinnande i den historiska processen inte längre håller för att beskriva dagens situation. Religionen växer fortfarande i stora delar av världen och verkar, även i det europeiska sammanhanget, vara här för att stanna. Det ställer oss inför nya utmaningar när det kommer till hur vi ska förstå religionens roll i det sekulära samhället.

I sin avhandling driver han tesen att det i den kristna traditionens gudsbegrepp finns en delvis outnyttjad resurs för samtalet om hur vi kan leva tillsammans i en pluralistisk och mångreligiös verklighet.

– Frågan är inte längre om de religiösa traditionerna ska ha en konstruktiv roll i diskussionen om det framtida samhället, frågan är snarare hur villkoren för en sådan diskussion ska se ut. Jag menar att det i de religiösa traditionerna, inte minst i den kristna traditionen som jag känner bäst, finns erfarenheter som kan vara konstruktiva och kritiska bidrag i ett sådant samtal, säger Peter Carlsson.

Analyserar teologen Graham Ward

I centrum står den brittiske teologen Graham Ward (1955-), som under flera decennier energiskt har bearbetat frågeställningen om religionens plats i det sekulära samhället. Genom en analys av Wards författarskap vill Peter Carlsson erbjuda en utgångspunkt för en fortsatt reflektion över den kristna traditionens betydelse i vår samtid.

Ward har de senaste åren utvecklat en mångsidig och skarpsinnig kulturkritik och med ett kreativt utnyttjande av den mångtusenåriga kristna och filosofiska traditionen ställer han nya och uppfordrande frågor till vår samtida kultur, menar Peter Carlsson.

– Det Ward gör, och som på många sätt gör honom unik, är att han griper tillbaka på en specifik gudsförståelse i den kristna traditionen och för den i dialog med samtidens kritiska teoribildning. På detta sätt kritiserar han inte bara religionen – han strävar istället efter att upprätta en dialog mellan den kristna traditionen och kulturkritiken, säger Peter Carlsson.

Avhandlingen Teologi som kritik. Graham Ward och den postsekulära hermeneutiken försvarades vid en disputation den 15 september.

Kontakt:
Peter Carlsson, e-post: peter.carlsson@ju.se