Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Dödahavsrullarna på svenska

Nyhet: 2017-11-20

De drog ut i öknen för att hålla sig borta från korruption och orenhet, hade rigorösa regelsystem och trodde på världens snara undergång.
De läste heliga skrifter både dag och natt och hade dessutom ett imponerande bibliotek, undangömt i ett antal grottor vid döda havets nordvästra strand .
Deras tankar finns bevarade i Dödahavsrullarna som nu för första gången är översatta till svenska.

Enligt sägnen var det en beduinpojke som 1947 fann de första Dödahavsrullarna i en grotta i Qumran när han letade efter en bortsprungen get. Sedan dess har ytterligare fynd gjorts, sammanlagt cirka 800 handskrifter. De flesta är dock svårt skadade vilket innebär att forskarna fått ägna mycket möda åt att pussla ihop tiotusentals små fragment.

– Upptäckterna innebar en sensation. Texterna är från cirka 200 f.Kr. till omkring 68 e.Kr. och cirka en fjärdedel utgörs av avskrifter av Gamla testamentet. Övriga texter innehåller kommentarer till bibeln, levnadsregler och poesi. Det kanske mest spännande med fynden är att flera skrifter dittills varit okända, säger Kamilla Skarström Hinojosa, universitetslektor i religionsvetenskap.

Pågått i drygt 15 år

Kamilla Skarström Hinojosa är en av sex forskningsledare som lett arbetet med att översätta Dödahavsrullarna till svenska. Ett tjugotal forskare har varit involverade i projektet som pågått i drygt 15 år.

– Det finns flera svårigheter med ett sådant här översättningsarbete. Några texter är på arameiska eller grekiska men de allra flesta är på hebreiska, men i en variant som varken är biblisk eller rabbinsk utan någon sorts mellanting. Språket är svårt och kantigt, kanske för att författarna försökt efterlikna bibelns sätt att uttrycka sig, men de använder också många kodord, speciella för den egna gruppen och dess motståndare. Att de flesta texter är illa skadade gör dem förstås inte lättare att tyda.

Har velat få språket att flyta

Äldre hebreiska texter saknar dessutom markör för vokaler, vilket förstås innebär ytterligare en svårighet, förklarar Kamilla Skarström Hinojosa.

– Sedan har vi frågan om vilken typ av svenska vi ska använda vid översättningen: många hebreiska uttryck uppfattar vi som vackra, som exempelvis att någon ”lyfter upp sina ben och går”. Men så där säger vi ju inte på svenska och eftersom vi är måna om läsbarheten har vi lagt mycket möda på att få språket att flyta och låta naturligt.

Vilka var då de människor som skrev och samlade på de skrifter som hittats i Qumran? Ett svar på frågan finner man i en av de mer intakta texterna, Gemenskapsregeln (1QS), som Kamilla Skarström Hinojosa byggt sin doktorsavhandling på.

– Tidigare forskare har beskrivit gruppen som en judisk sekt som man efter en prövoperiod kunde bli invigd i och även uteslutas från om man överträdde buden. Männen levde asketiskt, var besatta av renhet, förkastade allt världsligt, och väntade på det krig som skulle förgöra alla orättfärdiga. En ny skapelse skulle då uppstå, ledd av inte mindre än tre Messias: en kung, en präst och en profet.

Social och kulturell kontext

Sekten har beskrivits som en ganska obehaglig grupp fanatiker, men Kamilla Skarström Hinojosa påpekar vikten av att försöka sätta sig in i det sociala och kulturella sammanhang en text kommit till i.

– Gemenskapsregeln handlar inte så mycket om rituell renhet utan om att skapa ett samhälle med en fungerande social interaktion. Konflikter ska lösas direkt, annars eskalerar de, man ska lära sig att inte brusa upp utan vara tålmodig. Det gäller att hela tiden vara vaksam på sin egen inre splittring och välja den goda, helande sidan hos sig själv. För att göra det måste man ha stöd av gruppen, utan sammanhållningen går det inte. Den tid dessa skrifter författades under var dessutom apokalyptisk; många, inte bara religiösa fanatiker, väntade på världens undergång.

Teorier om Dödahavsrullarna och kristendomen

Somliga forskare har identifierat gruppen i Qumran med de esséer som de samtida historieskrivarna och filosoferna Josefus, Filon och Plinius har beskrivit. Det finns även teorier om att kristendomen har sitt ursprung i Qumran.

– Det finns också de som tror att Dödahavsrullarna egentligen är tempelskrifter som räddats undan förstörelsen av Jerusalem år 70. Det skulle i så fall förklara den väldiga mängd texter som påträffats, och är förstås en spännande tanke.

Bibelforskning i Sverige handlar annars mest om de texter som finns med i den lutherska bibeln.

– Det tycker jag är en konstig avgränsning, förklarar Kamilla Skarström Hinojosa. Bibeln har haft ett oerhört stort inflytande på vår västerländska kultur vilket förstås gör den intressant att studera. Men det finns många texter som är samtida med de som ingår i vår svenska bibel, bland annat judiska och gnostiska skrifter, och dessa är förstås jättespännande för att förstå den tid då bibeln skrevs.

Dödahavsrullarna på svenska

Dödahavsrullarna består av cirka 800 handskrifter, skrivna mellan omkring 200 f.Kr. och 70 e.Kr. De första texterna hittades 1947 i grottor vid Qumran vid dödahavet. Nu finns för första gången en samlad översättning på svenska. Översättningsarbetet har pågått sedan 2002 och ett tjugotal forskare har varit inblandade.
Förlag: Bibelakademiförlaget
Kamilla Skarström Hinojosas doktorsavhandling A synchronic approach to the Serek ha-Yahad (1QS): from text to social and cultural context (2016) handlar om en av Dödahavsrullarnas texter, Gemenskapsregeln.

TEXT: Eva Lundgren
FOTO: Johan Wingborg

Reportaget är hämtat från GU-Journalen nr 5 2017

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?