Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Forskningsprojekt kartlägger läsningen av kontroversiell nazi-professor

Nyhet: 2018-12-03

Kan idéer från en känd antisemit som var med och skrev de tyska raslagarna på 1930-talet användas av tänkare inom den radikala vänstern? Det tittar idéhistorikern Hjalmar Falk på i ett treårigt projekt vid Göteborgs universitet.

Det handlar om Carl Schmitt (1888-1985), tysk jurist, expert på offentlig rätt och folkrätt, filosof och inflytelserik professor vid universitetet i Berlin. 1933 gick han med i nazistpartiet.

– Därefter har han blivit känd som tredje rikets kronjurist, för han spelade en avgörande roll i fasen runt Hitlers maktövertagande, säger Hjalmar Falk, forskare i idé- och lärdomshistoria.

Interna stridigheter

Sporträtt hjalmar falkchmitt var övertygad antisemit och arbetade nära den innersta kretsen av ledande nazister, bland annat var han med och skrev delar av den raslagstiftning som nazisterna införde för att försvåra livet för judar.

Men det nazistiska styret präglades av interna stridigheter, och redan 1936 minskade Schmitts inflytande i toppen. Efter kriget satt han ändå internerad under ett par år, och var misstänkt under Nürnbergprocessen, men så småningom blev han frisläppt utan åtal eller rättegång.

– Efter andra världskriget förbjöds han att undervisa vid tyska universitet för resten av livet, och hela hans författarskap har varit märkt av det här. Men det fanns nätverk som försörjde honom, till exempel inom den tyska industrin, så han hade en del informella uppdrag och stipendier och pengar så att han kunde försörja sig.

Produktiv nästan fram till sin död

1950 fick Schmitt börja publicera texter igen, och var sedan produktiv nästan fram till sin död. I alla år har han lästs av olika grupper, och det är just mottagandet som Hjalmar Falk nu arbetar med.

– Det här projektet handlar om personer som har fascinerats av Schmitt och som på olika sätt har tvingats förhålla sig till hans komplexa historia. Frågan är hur man som anti-fascist och demokrat, övertygad om tankar kring frihet och jämlikhet, blir intresserad av att komma in i det här författarskapet och vad man har gjort med det.

Fyra vänstergrupper

Hjalmar Falk kommer huvudsakligen att titta på hur personer inom den europeiska vänstern har läst Carl Schmitt, det handlar om fyra olika grupper: Frankfurtskolan i tyska Weimarrepubliken från 1920-talet fram till övergången till naziregim, den tyska 68-vänstern, italiensk marxism på 1970-talet och en global, akademisk postmarxistisk strömning på 1980- och 1990-talet.

– Jag ska titta på vad de läser av Schmitt, vad de skrev, vad de gör med materialet, vad det fyller för funktion. Hur pratar de om det de läser, hur går diskussionerna?

Intresset för Schmitt har exploderat

Intresset för Carl Schmitt har exploderat de senaste åren, menar Hjalmar Falk. Många tycker att hela författarskapet ska förkastas på grund av Schmitts bakgrund.

– Mycket av intresset handlar om ifall det är moraliskt rätt att intressera sig för det här författarskapet, och vilka konsekvenser det får för ens eget tänkande. Ungefär som att det var ett material som smittade.

Betydelsefulla texter

Andra menar att Schmitts texter om politisk teori – han skrev bland annat om undantagstillstånd, diktaturer, politisk konflikt, populism och statlig suveränitet – är så betydelsefulla att de inte kan avfärdas på grund av vem han var som person.

– Det finns så mycket i det här författarskapet som är klarsynt, om den politiska ordningen och konstitutionella frågeställningar, och som är svårt att bortse ifrån, samtidigt som man har hela den mindre politiskt korrekta historien att förhålla sig till, för att uttrycka det milt, säger Hjalmar Falk.

– Det är tydligt att han är en inflytelserik tänkare. Men jag tror också att det finns något i hans verk som faktiskt ger människor verktyg att tänka över den moderna statens förutsättningar på olika sätt.

Text: Elin Widfeldt

Hjalmar Falks forskningsprojekt heter Att konfrontera fienden: västmarxistisk reception av Carl Schmitt och är finansierat av Vetenskapsrådet. Projektet pågår mellan 2018 och 2021 på institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, Göteborgs universitet.

Även Hjalmar Falks avhandling (2014) handlade om Carl Schmitt: Det politisk-teologiska komplexet: Fyra kapitel om Carl Schmitts sekularitet.
 

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?