Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Hallå där Catharina Thörn, nr 20 på Maktlistan från Tidskriften rum

Nyhet: 2018-03-07

Hallå där Catharina Thörn som i år blivit placerad som nr 20 på den både nationella och internationella Maktlistan från Tidskriften rum. Du är både lektor och docent på Institutionen för kulturvetenskaper på Göteborgs universitet.

På vilket sätt har din forskning en anknytning till kulturvetenskap?

–Jag är doktor i sociologi men docent i ämnet kulturstudier. Kulturstudier har av tradition alltid rört sig i gränsladet mellan samhällsvetenskap och humaniora och det är något jag uppskattar. Redan som doktorand i sociologi undervisade jag i kulturstudier och jag tycker fortfarande att det är ett otroligt roligt och viktigt ämne att få undervisa i.

Vad är du främst intresserad av att lyfta fram?

–Att det finns en kritisk och delvis utopisk ansats i kulturstudier. Det kritiska perspektivet handlar både om att analysera hur makt reproduceras och att öppna upp för att tänka på samhället annorlunda.

Tidskriften Rum är en branschtidning som bevakar arkitektur, inredning och design, nationellt såväl som internationellt. Tidskriften vänder sig till yrkesverksamma arkitekter och formgivare och bevakar arkitektur- och designvärlden ur ett brett perspektiv. Varje år görs en lista över de 100 mäktigaste personerna i branschen.

Din forskning om stadsutveckling har lett dig till nr 20 på maktlistan. Vad innebär stadsutveckling ur din synvinkel?

–Städer förändras och utvecklas väldigt snabbt idag och på ett sätt som förstärker den sociala och ekonomiska ojämlikhet som redan finns i samhället. Min forskning handlar därför om att analysera de sociala och demokratiska konsekvenserna av den här utvecklingen. Jag har till exempel i min forskning lyft fram hur fastighetsägarna stärkt sin makt över stadens utveckling – på ett sätt som både påverkar invånarnas möjligheter till inflytande och insyn i beslutsprocesser.

Vad innebär framgången för just din forskning?

–Jag är glad för att min forskning har nått ut i offentligheten. Att det finns en större medvetenhet och debatt om till exempel gentrifiering. Samtidigt finns det inte mycket som tyder på att den ojämlika utvecklingen vi ser idag är på väg att vända, tvärtom. Klyftorna har istället växt de senaste åren.

Hur är det att vara där du är på maktlistan och vad kan du påverka ur den positionen?

–Jag tycker nog man ska ta den här typen av maktlistor med en nypa salt. Det som är positivt med årets lista är att den är en tydlig markering mot en mansdominerad bransch genom att den strategiskt har placerat 50 kvinnor överst på listan. Det var på tiden. Jag vet inte vad jag egentligen kan påverka som enskild person annat än att fortsätta med att föra ut kunskap genom till exempel offentliga föreläsningar. Det som jag ser som positivt är att det kan göra att det finns ett större intresse för att ta del av den forskning som jag gör. Men jag hoppas ju också att det leder till att inte bara min utan också mina kollegors forskning på det här fältet uppmärksammas. Vi är många som pekar den nuvarande stadsutvecklingens destruktiva sidor. Jag är inte en ensam kritiker utan del av ett större forskningsfält, både nationellt och internationellt, som lyfter fram vikten av att förändra den nuvarande utvecklingen.

Påverkar detta ditt framtida arbete?

–Nej inte direkt. Jag kommer att fortsätta att arbeta med att föra ut den forskning jag gör i det offentliga samtalet. Och hoppas ju så klart på att få nya forskningsmedel tillsammans med mina kollegor.

AV:

Artikeln publicerades först på: kultur.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?