Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Här görs två av Svenska Akademiens ordböcker

Nyhet: 2019-10-02

Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien, eller SO, fyller 10 år. En andra upplaga är på gång där vissa ord har mönstrats ut, nya har tillkommit och exemplen har fått en översyn.

Svenska Akademien ger ut tre ordböcker med snarlika namn som därför ofta blandas ihop, förklarar Emma Sköldberg, docent vid institutionen för svenska språket och huvudredaktör för SO.

– Två av ordböckerna utarbetas av en forskargrupp vid institutionen för svenska språket, GU: den normativa SAOL och den deskriptiva SO. Det tredje verket, SAOB, Svenska Akademiens ordbok, görs i Lund. Numera är det lättare att skilja mellan de tre eftersom de alla finns samlade på portalen svenska.se. Den som skriver in ett ord får alltså svar i alla tre ordböckerna på samma gång.
SO bygger på en lexikalisk databas och innehållet i Språkbankens väldiga textsamlingar, berättar professor Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för den första upplagan av SO.

– Den första upplagan, från 2009, grundades på ett par hundra miljoner ord, främst hämtade från tidningar och skönlitteratur,

Den kommande upplagan av SO bygger däremot på flera miljarder ord där bland annat det mer vardagliga språket i sociala medier också finns med, säger Emma Sköldberg.

– Tidigare var ordböcker en viktig inkomstkälla för förlagen. Numera finns ordböcker gratis på nätet och som fria appar, så det går inte att tjäna särskilt mycket pengar på dem längre. De digitala ordböckerna har förstås flera fördelar, bland annat är alla uppslagsord i SO inspelade så att man kan höra hur de uttalas.

Forskargruppen består av Kristian Blensenius, Monica von Martens, Hans Landqvist, Emma Sköldberg, Louise Holmer och Anna Hannesdóttir, samt Stellan Petersson som saknas på bilden.

Gallring inte längre nödvändigt

Tidigare var ordboksredaktörerna tvungna att gallra inför nya upplagor för att få plats med nya ord. Det är inte nödvändigt idag när innehållet inte längre ska rymmas inom ett par pärmar, förklarar redaktör och biträdande forskare Louise Holmer.

– Vi tar ändå bort en del daterade ord, som exempelvis fallandesot och bröstkatarr. De här orden finns ju med i den historiska ordboken SAOB, och dessutom finns samtliga upplagor av SAOL på nätet, för den som vill undersöka något där.

Eftersom SO ska spegla det faktiska språkbruket ingår även ord som kan uppfattas som nedsättande eller är kontroversiella på andra sätt, som exempelvis bög, ras och zigenare, berättar Emma Sköldberg.

– Vi kan inte låtsas som att dessa ord inte finns, däremot kan vi vara tydliga med vilka signaler de ger. Vi försöker också ge ordförklaringar som är så inkluderande som möjligt. I den första upplagan av SO står det exempelvis att svärdotter betyder ’någons sons hustru’. Det har vi ändrat till ’någons sons eller dotters hustru’.

Noga med exemplen

Också exemplen är viktiga att vara noga med, förklarar Emma Sköldberg.

– Ibland får redaktörerna brev från allmänheten, som påpekar uppenbara olämpligheter, som att ordet mesig exemplifieras med mesig tjejfotboll. Det ändras inför den nya upplagan.

Allmänheten kan också komma med tips på ord som de tycker borde vara med, berättar Louise Holmer.

– Några förslag vi har fått är att tånga, i analogi med att skruva och hamra, och att nudla, det vill säga att i slutet av månaden bara ha råd med snabbnudlar. För den som vill ha in sitt favoritord gäller det att använda det flitigt i text och sprida det, för våra ordböcker bygger ju på etablerat språkbruk.

Första belägg för ett ord

SO anger också första belägg för ett ord, det vill säga det år då ordet först påträffas i skrift. Allteftersom åtskilliga tidningar, böcker och annat material digitaliseras får tidigare uppgifter revideras, förklarar Sven-Göran Malmgren.

– I SO från 2009 påstås exempelvis att julmust och kanelbulle finns belagda ”sedan åtm. 1950-talet”. I den kommande upplagan ändras detta till 1924 respektive 1868.

Ordböcker har förstås en praktisk nytta för alla som arbetar med språk och för dem som håller på att lära sig svenska. Men det finns också de som ägnar sig åt ordboksnöjesläsning, berättar Louise Holmer.

– Inte minst den historiska ordboken, SAOB, ger en del spännande information om forna tiders samhälle. Den som exempelvis slår upp ordet braxen får veta att kyrkklockor förr brukade dämpas när fisken leker och att fjällen kan kokas tillsammans med brännvin till ett lim att laga buteljer och porslin med. Sådant kan den ordboksintresserade ägna mycket tid åt att grubbla över …

Text: Eva Lundgren
Bild: Johan Wingborg

Vilken ordbok?

Svenska Akademiens ordlista (SAOL) är den lilla, tjocka, blå boken som många har i bokhyllan. Första upplagan är från 1874. Den senaste, från 2015, innehåller cirka 126 000 uppslagsord. SAOL finns som gratisapp för iOS och Android.
Svensk ordbok utgiven av Svenska Akademien (SO) är från 2009, utgiven i två band med cirka 65 000 uppslagsord. SO finns också som gratisapp för iOS och Android. En ny upplaga är på gång.
Svenska Akademiens ordbok (SAOB) är en historisk ordbok som beskriver svenskt skriftspråk från 1521 till våra dagar och omfattar 37 band och cirka 500 000 uppslagsord. Det första bandet trycktes år 1898, det senaste 2017. Ordboken har kommit fram till vret.
Alla tre ordböcker finns samlade på ordboksportalen svenska.se.
 

Artikeln publicerades ursprungligen i GU Journalen nr 4 2019

Läs även om Barbro Wallgren Hemlin som läst in 65 000 ord i Svensk ordbok här.

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?