Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Läroböcker i historia svåra att förstå för andraspråksläsare

Nyhet: 2014-06-11

Ett abstrakt och ämnesspecifikt språkbruk i gymnasieskolans läroböcker i historia bidrar till att texterna kan vara svåra att förstå, i synnerhet för flerspråkiga elever som läser och lär på sitt andraspråk. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet som handlar om möten mellan andraspråksläsare och lärobokstexter i historia för gymnasieskolan.

Doktoranden Lotta Olvegård har undersökt gymnasieelevers möten med lärobokstexter i historia i två steg. Först genom att språkligt analysera ett antal lärobokstexter i historia och sedan genom att samtala om innehåll och språk i några av texterna med elever i gymnasieskolans historieundervisning med svenska som första- respektive andraspråk.

På gymnasienivå förväntas elever i skolämnet historia kunna läsa texter kritiskt och analytiskt. Men för att kunna göra det måste de först förstå vad och vem texterna handlar om. Det visar sig vara svårt för andraspråkseleverna i Lotta Olvegårds studie.

– Resultaten visar att det inte bara är nyanlända elever utan även elever som gått flera år i svensk skola som inte har hunnit utvecklat det skolrelaterade språkbruk som krävs för att förstå det abstrakta språkbruket i lärobokstexterna, säger hon.

Eleverna måste ha ett relativt omfattande ordförråd för att kunna analysera komplexa språkliga strukturer och för att kunna tolka underförstådd information i texten, ett ordförråd som det tar lång tid att utveckla på ett andraspråk. Historieböcker är dessutom skrivna utifrån ett västvärldsperspektiv, och många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna.

Vidare framställs händelser i det förgångna ofta som fakta, med stor plats för årtal och platser medan människor och handlingar kan vara svåra att identifiera då de döljs i abstrakta och komplexa språkliga strukturer. Samtliga dessa faktorer bidrar till att göra läsningen utmanande.

En av Lotta Olvegårds slutsatser är att andraspråksläsarnas svårigheter att förstå lärobokstexterna inte handlar om att eleverna är dåliga på svenska generellt. Svårigheterna handlar istället om att andraspråkseleverna av olika skäl inte haft möjlighet att utveckla det ofta mycket ämnesspecifika skolrelaterade språkbruk som präglar lärobokstexter i olika ämnen.

– För detta krävs en undervisning där både språk och ämnesinnehåll uppmärksammas i klassrummet, något som gynnar alla elever eftersom språket spelar en central roll för allt lärande i skolan.

Lotta Olvegård hoppas att resultaten i hennes avhandling ska leda till ökad kunskap om flerspråkiga elevers lärandesituation, inte minst i gymnasieskolans historieundervisning.

– Förhoppningsvis kan resultaten även bidra till en ökad insikt om vikten av att arbeta aktivt med skrivna texter även i gymnasieskolan och i samtliga skolämnen för att stödja läsförståelse och lärande för alla elever, säger hon.

Mer information: Lotta Olvegård, telefon: 073-780 11 32, e-post: lotta.olvegard@svenska.gu.se
Avhandlingens titel: Herravälde. Är det bara killar eller? Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan
Tid och plats för disputation: måndagen den 16 juni kl.13.15, Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Opponent: Professor Kristina Danielsson, Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet
Avhandlingen kan beställas från Institutionen för svenska språket, e-post: bibliotek@svenska.gu.se
Den finns även digitalt publicerad på: http://hdl.handle.net/2077/34974

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?