Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Morgan Nilsson får fakultetens pedagogiska pris 2019

Nyhet: 2019-11-25

Morgan Nilsson, universitetslektor vid institutionen för språk och litteraturer, tilldelas Humanistiska fakultetens pedagogiska pris 2019. Han har undervisat på fakulteten i många år – och i många olika språk – men de senaste åren har det nästan bara varit somaliska som gällt.

Humanistiska fakultetsstyrelsen har beslutat att fakultetens pedagogiska pris 2019 tilldelas Morgan Nilsson, med följande motivering:

Morgan Nilsson har enligt inkomna motiveringar från både kolleger och studenter utfört en flerårig synnerligen uppskattad och framgångsrik lärargärning.
Han har i denna gärning utvecklat en väl fungerande såväl campus- som nätbaserad undervisning i flera språk och visat en stor variation i undervisningsformer. Han har med sitt engagemang i nationella kultur- och språkkontexter ökat kontaktytorna mellan lokala föreningar och universitetet.

– Jag blev väldigt överraskad och lite omtumlad. Det är jätteroligt att det jag gör märks och uppskattas. Jag tycker att det är väldigt roligt att undervisa, det ligger mig varmt om hjärtat, säger Morgan Nilsson.

Nominerad av både kollegor och studenter

Morgan Nilsson blev inte bara nominerad av flera av sina studenter, utan också av kollegor som bland annat beskrivit honom som en kollega som gärna delar med sig av sin kunskap när helst någon frågar – inte minst när det gäller den breda kunskap om digitala verktyg och läroplattformer som han skaffat sig genom att länge ha arbetat med nätbaserade kurser.

– Jag gillar att prata med kollegor och delar gärna med mig av pedagogisk-tekniska lösningar. Jag brukar alltid lägga mina kurser helt öppet, så även allmänheten kan titta utan att gå kurserna. Att ha mycket material öppet är roligt för det kan komma mejl med frågor från vem som helst. Senast var det en SFI-lärare som hade hittat videoklipp om grammatik och undrade om det fanns mer.

En lång rad språk

1989 inledde Morgan Nilsson sin långa gärning på Göteborgs universitet, med att undervisa i tjeckiska. Sedan blev det polska, ryska och slovenska, som var det språk han höll på mest med mellan 2005 och 2014.

Fram till 2014 var det slaviska språk Morgan undervisade i, men de senaste åren har fokus i stort sett enbart legat på somaliska. Han håller kurser både för modersmålstalare (varav den största andelen är modersmålslärare) och nybörjarkurser för svenska studenter som vill lära sig somaliska.

– Nybörjarkurserna är nytt för i år.

Tjeckiska, polska, ryska, slovenska och nu somaliska – det låter onekligen som vi kan beskriva dig som en polyglott?

– Kanske lite… Jag tycker att det är roligt att använda språken också, att resa och så, men i första hand är jag intresserad av språkens system och grammatik. Jag kan läsa somaliska utan problem, men än så länge är jag inte så bra på att prata det.

Kurserna för somalisktalande är på svenska, men nybörjarkurserna ska börja hållas på engelska.

– Men sådant som diskussionsforum kör vi helt på somaliska för modersmålstalarna, och när nybörjarstudenterna ska tenta får de välja om de vill översätta till svenska eller till engelska.

Just den lyhördheten för studenternas behov och vilja verkar vara en anledning till att så många studenter nominerat Morgan Nilsson till mottagare av fakultetens pedagogiska pris.

Engelska som undervisningsspråk ska nå fler

Morgan Nilsson utvecklar kurser både på Campus och på nätet.

– Det roliga med det är att man kan nå studenter som inte bara bor i Göteborg, studenter från hela världen, säger han.

Av samma anledning, en möjlighet att nå ut till fler, ska nybörjarkurserna i somaliska alltså börja hållas på engelska.

- Det finns nästan inte somaliska någon annanstans, i alla fall inte som fristående kurs, och det verkar vara ett ganska stort intresse.

Egna läromedel

Ett problem när kurserna i somaliska startade var att det nästan inte fanns några läroböcker, och att de som fanns innehöll fel och konstigheter som gjorde dem svåra att använda. Därför har Morgan skapat mycket material själv – inklusive att han skrivit en egen grammatisk handbok i somaliska på svenska.

– För varje termin har det blivit att jag mer och mer använder eget material.

Att somaliskan fått en möjlighet att utvecklas här i Göteborg och Sverige är något han tycker är väldigt roligt.

– Av tradition har intresset för det somaliska språkets språkliga system och grammatik inte varit så stort. Väldigt få somalier har intresserat sig för lingvistisk forskning, har man valt att ägna sig åt språket har det varit litteratur och allra helst poesi och metrik.

Det tror han kan vara på väg att ändras, tack vare kurserna på Göteborgs universitet.

– Jag har märkt att det intresset har börjat väckas lite och det är många som vill gå vidare till att ta en master i afrikanska språk. Det ska bli jätteroligt att se de kommande åren ifall somalier kommer till oss och vill fördjupa sig i sitt modersmål.

Morgans bästa tips

Med åren har Morgan Nilsson utvecklat små knep som han upptäckt har varit till en hjälp för många studenter, i synnerhet för dem som inte har tidigare erfarenheter av universitetsstudier. Och eftersom en av anledningarna till att Morgan Nilsson är årets mottagare av Humanistiska fakultetens pedagogiska pris tycks vara just generositeten gentemot kollegor så följer här några av hans tips:

Se till att hålla studenterna sysselsatta.

– Jag har upplevt att många inte riktigt vet vad de ska göra med all sin tid. De får ju en litteraturlista och instruktioner hur de ska läsa men det tar inte riktigt veckans alla timmar. Väldigt många mår bra av att få tydliga instruktioner om vad de skulle kunna göra mera – inte vad de måste, men vad de kan göra.

Sätt fler deadlines.

– Det är viktigt som lärare att göra vad man kan för att hjälpa och stimulera studenterna. Jag brukar ha deadlines, och ge dem någon uppgift nästan varje dag. Det är mer för studenter som inte har erfarenhet av att planera sin tid, men som regel brukar de flesta vara positiva till det. Pytsa ut uppgifterna och se till att det blir variation över veckan. Det kan till exempel vara en uppgift att översätta 20 meningar ena dagen och plugga glosor på glospluggningssajten nästa. Det är också mycket av de här uppgifterna som rättas direkt av systemen, vilket också sparar tid för läraren. Jag ser i systemet att många jobbar mer än minimum.

Jobba med kamratgranskning.

– Ge studenterna uppgifter som de kan göra i par eller tre personer tillsammans. Låt dem gå igenom uppgifter tillsammans, sen kanske uppgiften kan gå in till läraren, men det är inte alltid nödvändigt.

Skapa engagemang genom diskussionsforum.

– I ett diskussionsforum kan man kasta ut frågor bara för att få studenterna engagerade. Försök hitta frågor som upplevs spännande och intressanta.

Låt studenterna formulera frågorna.

– Ge studenterna i uppgift att formulera frågor eller att reagera känslomässigt på en text.

Mät inte allt.

– Många kurser kvantifierar så mycket. Studenten måste komma med si eller så många inlägg. Det brukar inte jag göra, de måste bara vara med.

Utnyttja studenterna som en resurs.

– Använd forum där studenterna får ställa frågor om saker de inte förstår och uppmana dem att svara på varandras frågor. Det sparar också mig som lärare mycket tid, jag behöver bara gå in och se till att ingen svarat felaktigt.

Var inte rädd för nätbaserade kurser.

– Många som inte haft nätbaserade kurser tror att de tar så mycket tid. Första gången tar det förstås tid att utveckla kursen, men det gäller bara att komma över den där första tröskeln. Jag tycker att det är bekvämare med nätkurser för man är oberoende av tid och rum, och kan jobba då det passar en själv.

Tidigare mottagare av Humanistiska fakultetens pedagogiska pris

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?