Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mumier, dödliga epidemier och turism bakom järnridån

Nyhet: 2019-11-27

En egyptisk mumie i Stockholm, århundraden av dödliga epidemier i Sverige och skandinavisk turism i det kommunistiska Östeuropa under kalla kriget. Ämnena var vitt skilda under konferensen i digital historia den 14–15 november.

Cecilia Lindhé inledde dagen med att berätta om sitt forskningsprojekt Diplomatiska arkiv och skandinaviska resenärer paåMalta 1550–1950. Inom ramen för projektet undersöks ett material som inte har ägnats så mycket uppmärksamhet tidigare – i studier över skandinavers resande, såsom 1600-talets utbildningsresor, 1700- och 1800-talens grand tours samt författares, konstnärers och vetenskapsmäns bildnings- och nöjesresor, förbigås inte sällan Malta. Förutom att kartlägga det skandinaviska resandet till Malta utgörs projektet också av digitaliseringen av ett outforskat arkiv över diplomatisk korrespondens mellan Sverige/Norge och Malta.

Materialet består bland annat av loggböcker, mönstringsrullor, brev och officiella dokument som de senaste decennierna legat nerpackade i stora träboxar.

– En dag ringde nuvarande konsuln upp mig, han hade hittat några trälådor i ett förråd och undrade om jag vill komma och undersöka dem. Det gjorde jag naturligtvis! De var fyllda med privata brev, affärsuppgörelser och annat konsulärt material, säger Cecilia Lindhé.

I centrum för studien står också en egyptisk mumie som numera finns i Medelhavsmuseets samlingar, men som Lindhé med hjälp av arkivet lyckades proveniensbestämma. Det visade sig att den i mars 1870 fraktades med skeppet Vanadis från Alexandria via Valletta till Stockholm och Nationalmuseum.

Svält och dödliga sjukdomar

Ett annat historiskt projekt där CDH är involverat handlar om farsoter och dödlighet i Sverige från 1647 fram till idag. Under 1600–1800-talet var dödligheten stor, då drabbas Sverige hårt av kolera, Spanska sjukan och svält.
– Det finns ett fint källmaterial i Sverige, bland annat Tabellverket som visar att sjukdomar var orsaken till många dödsfall. Det var framförallt febrar, dysenteri och smittkoppor, säger Daniel Larsson som leder projektet.
Men hur bröt sjukdomarna ut? Daniel Larsson vill fånga dem i tid och rum, undersöka regionala skillnader, spridningsvägar och kopplingar till mänskliga beteenden.
– Bekymret är att det är årssummerad statistik – hur många som dog under ett år och vilka sjukdomar. Vi behöver datum för att greppa de stora epidemiernas utbrott i tid och rum. Vi har använt kyrkobokföringen för att hitta material, men det är så omfattande så vi har tvingats avgränsa till sockennivå.
Ett av dessa områden som undersökts är Lima i Värmland. Daniel Larsson har tillsammans med Ida Storm, databassamordnare vid CDH, tagit reda på alla dödsorsaker i Lima i Värmland. 


Semester bakom järnridån

Sune Bechmann Pedersen vid Lunds universitet forskar kring guideböcker, men här handlar det om turism i Östeuropa under kalla kriget. Hur kommer det sig att det kommunistiska Östeuropa blev en sådan populär turistdestination när konflikten mellan öst och väst rasade? Sune Bechmann Pedersens projekt började inte alls med digitala metoder, hans målsättning var att undersöka traditionella arkiv, tryckt material, guideböcker, vykort med mera – men det slutade med en digital korpus.
– Jag byggde en korpus på alla guideböcker jag kunde hitta, säger Sune Bechmann Pedersen.


Konferensen i digital historia arrangerades av Centrum för digital humaniora tillsammans med Institutionen för historiska studier.

AV:

Artikeln publicerades först på: cdh.hum.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?