Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Mystik och andlighet

Nyhet: 2013-05-07

Ett ögonblick Simon Sorgenfrei, doktorand i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet och redaktör för den nya boken Mystik och andlighet – kritiska perspektiv.

Vad handlar boken om?

Simon Sorgenfrei.– Bokens olika kapitel behandlar huvudsakligen föreställningar kring mystik, andlighet och esoterism i Europa och Nordamerika under främst 1900-talet och i vår samtid. De tio författarna har ställt frågor som: Vad har man menat med mystik i olika grupper och i olika tider? Vilka betydelser lägger folk idag i begreppet andlighet? Är andlighet något annat än religion? Menar en nordamerikansk mi'kmaq-shaman samma sak med andlighet som en tysk ny-shaman som tillägnat sig mi'kmaq-ritual? Är Asien mer andligt än Europa? Vad skiljer och förenar Madonnas och Isaac Lurias kabbala? Varför tycker svenskar så mycket om buddhism, och är buddhism mer andlig än andra traditioner?

Vad tror du boken kan bidra till?

– När jag och min kollega David Thurfjell från Södertörns högskola, som skrivit ett kapitel just om svenskars relation till Buddhism, talade utifrån boken på Medelhavsmuseet i Stockholm härom veckan fick vi ganska olikartade och delvis starka reaktioner. Det är uppenbart att boken behandlar frågor som många har starka åsikter, och kanske fram för allt känslor, kring. Förhoppningsvis kan boken bidra till en mer nyanserad bild av hur tankar, känslor och praktiker vi kallar religion kan ta sig uttryck.

På vilket sätt?

– Bokens olika kapitel visar hur människors självdefinitioner och språkbruk i relation till deras religiösa praktik behöver förstås i sina sammanhang, utifrån den tid och plats där de lever. Texterna visar också hur sådana självdefinitioner och språkbruk ofta är medvetet eller omedvetet strategiska. Föreställningen att sann religion är ett individuellt förhållande till det gudomliga som är apolitisk, kan istället visa sig vara resultatet av just politiska processer och i högsta grad ideologisk.

Du har själv bidragit med två kapitel, vad handlar de om?

– Mitt första bidrag är i formen av en begreppshistorisk genomgång, där jag försöker spåra hur just begreppen mystik, andlighet och esoterism förståtts i främst västerländsk idéhistoria. Det kan hjälpa oss, hoppas jag, att bättre förstå varför och hur många idag gärna definierar sig som "andliga, men inte religiösa."

Och det andra?

– Det andra kapitlet jag skrivit behandlar islam och sufism, och då framför allt hur dessa begrepp förståtts i relation till varandra bland västerländska forskare och praktiserande sufier under 1900-talet och i vår samtid. Utan att det var min ursprungliga ambition har kapitlet en hel del att säga om bilder av islam i samtida politik och nyhetsrapportering. Bidraget pekar också på hur sådana som jag, religionsvetare, vare sig vi vill eller inte blir en del av det ständigt pågående "religionsskapandet".

Något som överraskade dig när du läste de andra bidragen i boken?

– Ingenting, visar det sig, är som man trott!

Bokens tio författare är forskare i en rad olika ämnen, från religionsfilosofi till neurobiologi. De är verksamma vid olika svenska, och ett danskt, universitet.

Mer information:
Simon Sorgenfrei, e-post: simon.sorgenfrei@lir.gu.se

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?