Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Kontaktformulär








 


OBS! Vill du ha svar, ange e-post eller telefonnummer!




Ny professor forskar om dialog mellan maskiner och människor

Nyhet: 2013-08-19

Hallå där Staffan Larsson, ny professor i datalingvistik vid Göteborgs universitet.

Vad handlar din forskning om?Staffan Larsson. Foto: Thomas Melin.

– Det övergripande temat för min forskning är dialog och samtal, och särskilt hur talare anpassar sig till varandra. På senare år har jag framför allt forskat om vad språklig betydelse är och hur vi skapar och samordnar betydelse i samtal. Språket är föränderligt och anpassas ständigt till nya användningsområden och nya talarkonstellationer. Kunskap om hur detta fungerar kan tillämpas inom forskning och utveckling av dialogsystem, det vill säga datorprogram som gör att maskiner kan föra samtal med människor.

– I dagsläget är sådana system inte särskilt användarvänliga eftersom de i praktiken behandlar språket som statiskt och givet en gång för alla. Detta hänger ihop med en tradition inom lingvistiken, särskilt den formella lingvistiken, att i praktiken bortse från språkets föränderlighet. Även om förenklingar är viktiga inom vetenskapen så tror jag det är ett misstag att bortse från föränderlighet och förhandlingsbarhet när det gäller språklig betydelse, då dessa aspekter är centrala för att förstå vad betydelse är.

Vilket är ditt senaste projekt?

– Just nu ligger huvudfokus på ett mer tillämpat projekt om dialogsystem i fordon som vi driver tillsammans med två företag, Mecel AB och Talkamatic AB. Projektet heter SIMSI (Safe Interactive Multimodal Speech Interfaces) och finansieras av Vinnova. Här är målet att förbättra existerande dialogsystem så att de kan anpassa sin kommunikation till förarens situation och på så sätt minska visuell och kognitiv distraktion. Med andra ord, man ska kunna titta på vägen och fokusera på körningen även om man till exempel messar, väljer låtlista eller får GPS-instruktioner. Vi har byggt upp en simulatormiljö för detta och ska snart inleda tester av olika varianter av systemet för att undersöka vilka lösningar som bäst ökar körsäkerheten.

Vad kan samhället lära av din forskning?

– Då det finns rent praktiska tillämpningar av min forskning så finns det åtminstone en möjlighet att den skulle kunna resultera i produkter som faktiskt används i vardagen. På det teoretiska planet finns mycket intressant att undersöka om hur språklig betydelse koordineras i samtal och hur betydelse, perception och kognition är relaterade till varandra. Möjligen kan även den mer teoretiska forskningen vara av intresse för samhället, genom att bidra till att lösa vad som, åtminstone för mig, tidigare varit ett stort mysterium – vad språklig betydelse egentligen är. Jag tror att jag kanske börjat förstå lite om detta nu.

Vilka utmaningar finns inom ditt forskningsfält?

– En viktig utmaning inom den formella lingvistiken och datalingvistiken är att gå från en syn på språket som statiskt, givet och i någon mån ”objektivt” till en syn på språket som föränderligt, förhandlingsbart och intersubjektivt – alltså något som uppstår mellan människor genom att de interagerar.

– En annan utmaning gäller forskningens mål. Forskning om dialogsystem har ofta som sitt slutliga mål att replikera mänsklig språkanvändning så exakt som möjligt. Jag tror att det är i stort sett omöjligt då språket hänger ihop intimt inte bara med perception och kognition, utan också med kroppen och hur vi interagerar med den fysiska och sociala omvärlden. På många av dessa områden är maskiner, åtminstone än så länge, radikalt annorlunda än människor, och därför är det rimligare att sikta på att ge maskinerna möjliget att anpassa sitt språk till sina egna omständigheter, bland vilka dock ingår att de ska kunna kommunicera med människor.

Vilka blir dina viktigaste uppgifter som professor?

– Utöver den självklara uppgiften att driva vår forskning vidare så är en viktig uppgift att bibehålla och vidareutveckla en attraktiv och livskraftig forskningsmiljö. Som en av två föreståndare för dialogteknologilabbet inom centrumbildningen Centre for Language Technology (CLT) är ett viktigt mål för mig att göra vårt forskningsområde större genom att dra in mer pengar och anställa fler duktiga forskare. Vi har på senare år haft stor hjälp med finansiering från Göteborgs universitet genom CLT och jag vill bygga vidare på det vi uppnått där.

– En annan viktig uppgift är att fortsätta vår interaktion med andra ämnesområden, till exempel språkfilosofi, och på sikt driva tvärdisciplinära och nyskapande forskningsprojekt. Vi har i dagsläget ett stort internationellt kontaktnät som också är en viktig resurs att bygga vidare på.

Mer information:
Staffan Larsson, telefon: 031-786 4378, e-post: sl@ling.gu.se

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?