Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Översättning, stil och lingvistiska metoder

Nyhet: 2013-11-08

Elisabeth Bladh och Magnus Pettersson ÄngsalHallå Elisabeth Bladh och Magnus Pettersson Ängsal vid Institutionen för språk och litteraturer, ni är redaktörer för en bok som samlar totalt elva artiklar om stil och översättning och om hur det kan studeras med hjälp av lingvistiska metoder.

Varför har ni skrivit den?
– Vi organiserade en konferens för två år sedan på samma tema och med samma namn som boken och såg väl egentligen projektet som avslutat när symposiet var överståndet. Men många av de cirka 20 föredragshållarna var så inspirerade efter sammankomsten att de tyckte att vi borde publicera bidragen. Några av artiklarna i volymen har tillkommit senare.

Vad tror ni boken kan bidra till?
– Förhoppningsvis visa på vad moderna stil- och översättningsstudier är i praktiken, och varför lingvistiska metoder är produktiva. Vi vänder oss i så måtto både till forskarsamhället och till studenter som skriver uppsats.

Stil och översättning hänger nära samman – på vilket sätt?
– Stil kan ses som summan av de val en författare träffar för att formulera sig, det som gör texten till en text. Vad är det som gör en text unik, bra, dålig eller av någon annan anledning minnesvärd? Att översätta är ju att tampas med just den frågan, särskilt när man översätter skönlitterärt. Det är bland det svåraste som finns, att möta en stil på ett annat språk.

Vilka är översättandes möjligheter och begränsningar?
– Oj! Svår fråga... Möjligheterna är stora och begränsningarna ligger förstås i vad som står i källtexten, vilken form den har och varför man alls översätter den. Är det en ”ton” som ska återges? Ett innehåll? En form? Det är omöjligt att ge ett generellt svar, men ett exempel: i metriskt bunden text, till exempel sonetter, är det nästintill omöjligt att översätta så att både innehållet och formen stämmer överens med källtexten - om man nu anser att ”ekvivalens” är ett ideal att sträva efter. Men det får man leva med.

Vilka har bidragit med texter till boken?
– Dels ett antal forskare från Humanistiska fakulteten, Institutionen för språk och litteraturer och Institutionen för svenska språket, dels forskare från andra lärosäten, bland andra professor Birgitta Englund Dimitrova från Stockholms universitet, som är en mycket välrenommerad översättningsforskare i internationella sammanhang.

Vad handlar era egna kapitel om?
– Elisabeth har tillsammans med Alexander Künzli, professor i Genève, skrivit om hur kulturspecifika uttryck översätts till svenska och tyska i den franskkaribiska författaren Maryse Condés roman Traversée de la mangrove. Magnus artikel handlar om skillnader och likheter mellan språkkritik och översättningskritik.

Mer information:

  • Boken är utgiven i serie vid Göteborgs universitet: SILL: Studia Interdisciplinaria Linguistica et Litteraria/Institutionen för språk och litteraturer; nr 4
  • Den finns också digitalt publicerat: http://hdl.handle.net/2077/33084

AV:
031-786 10 68 / 0766-18 10 68

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?