Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Studie: Migrationsverket fattar beslut utifrån felaktiga grunder

Nyhet: 2018-01-18

Dålig kunskap om ämnet, icke-auktoriserade tolkar och intervjuer som liknar gammeldags katekesförhör. Jakob Svensson har tittat på processen när Migrationsverket ställer frågor till asylsökande om deras religiösa tro.

Det är i en magisteruppsats i religionsvetenskap vid Göteborgs universitet som Jakob Svensson har analyserat tolv intervjuer som Migrationsverket har gjort med personer som sökt asyl i Sverige.
De asylsökande i studien är alla före detta muslimer som har konverterat till kristendom.

– I vissa fall tenderar de här intervjuerna att bli rena förhör. Det är helt oacceptabelt, det är ingen rättssäker process, säger Jakob Svensson.

– Det liknar gammeldags katekesförhör, husförhör som fanns förr i tiden. Då kom prästen hem till kristna och testade kunskaperna hos dem.

Svår uppgift att "mäta tro"

Intervjuerna används som underlag när Migrationsverket avgör om en person ska få stanna i landet eller inte.

Jakob Svensson menar att Migrationsverket har en svår uppgift: går det att mäta eller avgöra tro? Går det att säga vad som finns inuti en människa? Ändå går det att peka på stora brister i Migrationsverkets sätt att arbeta, enligt studien.

– Det blir fokus på kunskapsfrågor om till exempel psalmer eller kristna högtider i stället för att lyssna på konvertitens resa, det kan handla om Bibelavsnitt eller att kunna räkna upp Jesu lärjungar utantill. Det borde handla om vad konvertiterna berättar om sina liv, och om det finns en samstämmighet med vad andra konvertiter berättar. När Migrationsverket fattar sina beslut sker det utifrån felaktiga grunder.

Rör sig på en ytlig nivå

Studien pekar på att Migrationsverkets personal har för dålig kunskap om vad religiöst liv är, de förstår inte vissa ord eller begrepp och rör sig mest på en ytlig nivå.

– När då konvertiterna berättar om sin tro med en stark beskrivning som rör vid kärnan av den kristna tron, blir konsekvensen att Migrationsverket inte förstår vad de säger.

Flera svagheter i processen

Utöver det hittade Jakob Svensson andra svagheter i processen, som att de tolkar som används inte alltid är auktoriserade. I slutet av sin studie ger han ett antal förslag till Migrationsverket hur intervjuerna kan förbättras: exempelvis att personalen utbildas inom kristen tro och att tolkarna som används är något insatta i vad religiöst liv innebär.

– Om en konvertit berättar något måste tolken översätta det på ett korrekt sätt. Migrationsverket behöver också ta mer hänsyn till den sakkunskap som finns inom kyrkan och akademin.

Hur har det gått för de konvertiter vars intervjuer du har analyserat?

– Det ingick inte i min studie att ta reda på hur det gick, men jag känner till att några har fått uppehållstillstånd och några har fått avslag.

Hoppas på förbättring

Jakob Svensson, till vardags pastor, vill gärna att hans studie kan bidra till en förbättrad process hos Migrationsverket när det gäller den här formen av intervjuer.

– Jag hoppas kunna bidra till att rätta till de misstag som finns och att det kan ske en förändring. Jag hoppas att Migrationsverket tar den kritik de får på allvar. Om vi ska värna att alla asylsökande får en rättssäker process, måste Migrationsverket bli bättre på det här området.

 

Jakob Svenssons magisteruppsats Asylsökande konvertiter och myndighetens katekesförhör. En studie om konvertiters asylprocess med Migrationsverket (PDF, öppnas i nytt fönster). Den är skriven vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion vid Göteborgs universitet.

Tidningen Dagen var först att uppmärksamma studien.

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?