Texter om äldre och kultur berättar mer om myndigheters skrivande
Hur skiljer sig skrivna texter som till exempel formella rapporter, broschyrer och personliga e-postmeddelanden i en återkommande serie av kommunikation, så kallade textkedjor? I en språkvetenskaplig avhandling undersöks relationer mellan texter skrivna inom en statlig satsning på kultur för äldre.
I institutionella kontexter produceras typiskt sett skrivna texter i varje skede av arbetet. Dessa texter kan ha olika syften, till exempel att besluta eller informera, och tillhöra olika genrer, allt från rapporter till personlig e-post.
Inte sällan bildar de en typ av återkommande serier av kommunikation, kallade textkedjor. Sådana textkedjor och deras relationer står i fokus för en ny avhandling.
Språkvetaren Malin Sandberg har undersökt relationer mellan texter skrivna inom en statlig satsning på kultur för äldre, där olika aktörer skrivit texter av olika slag.
– Jag analyserar allt från formella texter som regeringsbeslut till mer populärt formulerade texter som broschyrer till allmänheten, säger Malin Sandberg.
Återkommande formuleringar
Avhandlingen visar att texterna formar några olika textkedjor, men som tar sig lite olika uttryck. Vissa märks tydligt genom att det finns tydliga referenser mellan texterna, medan andra är lite svårare att upptäcka. Tidigare studier har framförallt fokuserat på en typ av textkedjerelationer, medan Malin Sandberg istället tar ett bredare grepp om fenomenet och analyserar textkedjorna från flera olika infallsvinklar.
En delstudie i avhandlingen handlar om hur textkedjor framträder genom att särskilda formuleringar återkommer i flera texter, men utan att det markeras som citat. Det kan till exempel handla om att en formulering som ”ett aktivt och kulturellt rikt liv ger positiva hälsoeffekter” dyker upp i en annan text, men då formulerad som ”kultur ger positiva hälsoeffekter”.
– Ordalydelsen och betydelsen hos dessa formuleringar ändras alltså på vägen, och det tycker jag är särskilt intressant, menar Malin Sandberg.
Äldre och kultur
I avhandlingen riktas också intresset mot hur just kultur och äldre framställs i texterna, särskilt i relation till de textkedjor som finns i materialet.
Det finns forskning som pekar på att äldre som samhällsgrupp ofta ses som en homogen grupp personer och kopplas samman med sjukdomar och beroende. Avhandlingen visar att det finns en del sådana tendenser även i texterna från det här sammanhanget. Kulturaktiviteter framställs i texterna emellanåt som en typ av medicin, som i relation till målgruppen äldre framförallt kan bidra till bättre hälsa.
– Det resultatet knyter jag i avhandlingen också till hur villkoren för kulturen och kulturpolitiken ser ut. Kulturen har nämligen ofta svårt att hävda sig i sin egen rätt, och kanske är det lite tidstypiskt att det i det här sammanhanget är just hälsoargument som används – frågor om hälsa står ju högt på agendan idag, säger Malin Sandberg.
Förhoppningen är att avhandlingens resultat kan komma att intressera en bred målgrupp – dels de som arbetar med myndighetstexter av det här slaget, dels de som arbetar med frågor som rör kultur och äldre.
– Sådana målgrupper finns både inom forskningen och ute i arbetslivet, säger Malin Sandberg.
Avhandlingen Från beslut till broschyr. Intertextualitet, äldre och kultur i texter inom en statlig satsning försvarades vid en disputation den 14 februari 2020.
Kontakt:
Malin Sandberg, tel: 031-786 37 70, e-post: malin.sandberg@svenska.gu.se
Foto: Jessica Oscarsson