Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Utbytestermin i Stellenbosch både berikande och utmanande

Nyhet: 2019-06-11

GU-studenten Liv Nyman gör under våren en utbytestermin i Stellenbosch där hon läser teologi. Hon bor i en segregerad men vacker liten stad, och har hunnit med allt från att fundera över relationen mellan religion och politik till att dansa lindyhop.

Liv Nyman läser i vanliga fall teologi vid Göteborgs universitet, men just nu är hon på ett utbyte i Stellenbosch, Sydafrika, där hon läser tre kursmoduler (motsvarande 30 högskolepoäng) som på olika sätt knyter an till kristen etik och politisk teologi.

– En stor skillnad här i Sydafrika är kopplingen till traditionella religiösa trosuppfattningar, som formar många kristnas syn på sociala relationer – också relationen till släktingar och familj som gått bort, de så kallade ”levande döda” eller ancestors, liksom synen på hälsa, för att ta ett par exempel. Detta formar människors moral och de sociala normer som finns i samhället, säger Liv Nyman.

Feministisk läsning av Bibeln

Kurserna hon läser innebär mycket läsning på egen hand, och studierna avslutas med muntliga examinationer.

– Men det är ingen risk att man blir sittande ensam med sina böcker, det händer ofta något spännande i form av gästföreläsning eller konferens. Jag har varit med på tre konferenser, varav två har varit särskilt inriktade på feministiska eller queera läsningar av Bibeln, befrielseteologi och teologiska perspektiv på sexualitet och reproduktiv hälsa. Detta passade särskilt bra samman med min läskurs på temat ”ethics and the use of scripture”, där jag bland annat läste om våld och patriarkal ideologi i Gamla Testamentet.

porträtt liv nyman

Kolonialt arv

Att läsa i Stellenbosch är både berikande och ögonöppnande, tycker Liv Nyman. Det är utmanande att möta andra sätt att se på kristen tro, Bibeln och Gud.

– Men också att – som vit europé – vara i ett sammanhang där det koloniala arvet och rasistiska strukturer gör sig påminda i vardagens möten, relationer och samtal och inte minst genom de teologiska studierna.

Vad är den största skillnaden mot att läsa teologi i Göteborg?

– Relationen mellan religion/kyrka och politik skiljer sig så klart på många sätt från Sverige, där religion inte har samma självklara roll i gemene mans vardagsliv, eller i vårt sätt att organisera samhället mer generellt. Nu när det var val här i Sydafrika såg man till exempel en rad kristna partier som kandiderade till parlamentet, vissa av dem direkt knutna till en viss kyrka, och retoriken kunde ha väldigt direkta kopplingar till Bibeln.

Stark relation mellan religion och politik

Även vid den teologiska institutionen i Stellenbosch märks den starka relationen mellan religion och politik, tycker Liv Nyman.

– Detta har mycket att göra med arvet från apartheid, där kyrkan spelat en central roll – först som en aktör som upprätthöll systemet, och sedan som en motkraft. Det är helt klart en pågående och, som jag förstår det, ganska infekterad debatt kring hur dess strukturer fortfarande formar samhället.

– Några av de svarta och färgade teologistudenterna här i Stellenbosch är tydligt aktivistiska, vilket märks på de frågor som lyfts vid konferenser, eller öppna föreläsningar, där apartheid-arvet, rasism och lika rättigheter för homosexuella, eller HBTQIA-personer, har diskuterats kopplat till befrielseteologi och teologi från marginaliserade gruppers perspektiv.

Hur är det att leva i Stellenbosch?

– Som student lever man lite i en bubbla, en skyddad bubbla. Det är såklart tacksamt på många sätt i ett land med hög kriminalitet, och det räcker att åka till Kapstaden, eller utkanten av Stellenbosch för den delen, så möter man ett krassare samhälle än det ganska avskärmade campuslivet. Det är en tydligt segregerad stad.

Säkerhetsvakter dygnet runt

I centrum, runt campus, finns mestadels välbärgade bostadsområden, och det är anpassat för turister. I det området är det säkrare att röra sig, säkerhetsvakter finns på plats dygnet runt.

– Många andra delar av staden har mycket lägre levnadsstandard, vilket i regel är de områden där svarta och färgade sydafrikaner bor. En stadsdel består nästan helt av egenbyggda skjul. Samma undermåliga boendestandard breder ut sig kilometervis när man åker in till Kapstaden… Det är inte helt lätt att smälta, när man ser det på nära håll för första gången!

– Det är sannerligen en tillvaro full av kontraster, för på samma gång är det ju en väldigt vacker liten stad, man är ständigt omgiven av en vacker kuliss av bergstoppar och vinodlingar. För den som har pengar finns det många trevliga caféer att gå till, och man kan åka till någon av de kringliggande vinodlingarna och njuta av utsikten och äta god mat.

Vattenrestriktioner och strömavbrott

Liv Nyman bor tillsammans med sex andra internationella studenter hos en privat hyresvärd en bit utanför campusområdet.

– Jag trivs väldigt bra, med de bästa av rumsgrannar! Det är ett lugnt bostadsområde, nära till ett litet naturreservat och jag måste säga att jag är mycket nöjd med att bo en bit bort från det högljudda nattlivet på campus! Man tvingas snabbt vänja sig vid vattenrestriktioner, liksom elavbrotten som infaller nu och då. De är dock schemalagda för olika kommuner och stadsdelar så man får veta i förväg vilka timmar som blir strömlösa.

– För den som går i kyrkan är Stellenbosch ett smörgåsbord av olika kristna traditioner och andliga uttryck. Jag har mest varit i Stellenbosch International Fellowship och den tyska lutherska kyrkan, men också ett par församlingar som liknar Connect Church/Hillsong hemma i Göteborg.

Vad gör du annars när du inte pluggar?

– Det finns ett rikt utbud av sociala och sportsliga klubbar på campus, vilket varit en rolig möjlighet som vi ju inte har i Sverige. Jag har till exempel varit på ”hike” med ”Bergs- och turklubben” under en av de kallare och mest regniga helgerna, och som ny internationell student har man förmånen att göra en rad utflykter till ”måste-se-ställen” i och kring Kapstaden. Därigenom har jag, tillsammans med andra studenter, bland annat varit på Robben Island och tagit mig upp på Table Mountain. Men det som gör vardagen trivsam är så klart de vänner jag lärt känna här – frukostklubb på lördagar, eller någon att beställa morotskaka med när prokrastineringen och studiestressen sätter in, är sådant som behövs för att orka med studierna.

– Ett fritidsnöje som jag tog med mig från Göteborg är dansen, de har ett lindyhop-community i Kapstaden, så där jag har varit några tisdagskvällar. De har ett husband som engagerat sig i att återskapa den swingmusik som spelades i svarta bostadsområden i Johannesburg och Kapstaden under 1930- och 1940-talen, vilket gjorde det lite extra roligt att dansa till deras livemusik! Jag har också prövat på den lokala dansstilen Sokkie, som verkar vara den unga afrikaans-talande generationens stående fredagsnöje och stolthet. Det kan väl jämföras med vår folkkära bugg, men det räckte med en gång för min del! Jag måste erkänna att afrikaner-popmusiken inte riktigt är ”my cup of tea”.

Mer om utbytesstudier

Kontakt med studievägledare

AV:

Artikeln publicerades först på: lir.gu.se

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2015-08-17
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?