Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Kärleken har 100 onda namn" undersöker sexuella övergrepp då och nu

Nyhet: 2017-11-23

Föreställningen ”Kärleken har 100 onda namn” handlar om sexuella övergrepp i tidigmoderna sångtexter. Samtidigt finns kopplingar till hur dagens våldsamma relationer ser ut. ”Min forskning har aldrig känts så aktuell som nu”, säger projektledaren Katarina A. Karlsson.

Det konstnärliga forskningsprojektet ”Det essentiellt feminina – en konstnärlig kartläggning genom praktik av det feminina territorium som den tidigmoderna musiken erbjuder” har pågått under tre år och syftar till att undersöka hur sexuella övergrepp och bilder av femininitet skildras i tidigmoderna kärlekssånger.

Hittills har projektet resulterat i två föreställningar: ”Ett eget rum”, som framfördes på Katakomberna i våras, och ”Kärleken har 100 onda namn”, som framfördes den 6:e oktober på Atalante. ”Ett eget rum” finns sedan tidigare tillgänglig på GU Play, men även ”Kärleken har 100 onda namn” spelades in och finns nu tillgänglig för alla att se.

Katarina A. Karlsson i föreställningen "Kärleken har 100 onda namn""Den komiska våldtäkten" problematiseras

I ”Kärleken har 100 onda namn” problematiseras en subgenre i tidigmodern musik: den komiska våldtäkten.

– Den komiska våldtäkten som genre innehåller historier om hur kvinnor våldtas eller trakasseras sexuellt och ler skälmskt efteråt. Det är inte någon stor subgenre, men idéerna den bygger på läcker ut i övrig kulturell produktion under samma tid, berättar Katarina A. Karlsson, konstnärlig forskare och projektledare för både forskningsprojektet och föreställningen.

Genom att analysera sångtexternas innehåll lingvistiskt har hon kartlagt olika strategier som de manliga berättarjagen använder sig av när de beskriver kvinnorna och sin relation till dem.

– Det finns fem huvudsakliga strategier. Den första är att inte acceptera ett nej, den andra är att beskriva kvinnan som att hon antingen älskar eller hatar – andra känslor som sorg, vänlighet, rädsla eller ointresse ses inte som möjliga förklaringar till hennes beteende. Den tredje strategin är att ömsom hota, ömsom vädja. Här ses kvinnans karaktär, eller brist på den, som problemet i relationen. Till sist kan de också hota med att ta sitt liv och hävda att det är hennes önskan, eller använda sig av våld eller hot om våld.

"Problemet med vår relation är du"

Katarina A. Karlsson menar att de fem strategierna som framträder i de tidigmoderna sångtexterna har många likheter med hur våldsamma relationer ser ut idag.

– Inom projektet har jag gjort en anonym enkätundersökning med kvinnor som flytt från destruktiva förhållanden. Intressant nog håller de flesta med om att de fem strategierna kan ses som en slags mall för hur våld uppstår, och att det är i den ordningen det sker. 

Att föreställningen fick namnet ”Kärleken har 100 onda namn” bygger också på en gemensam nämnare för de fem strategierna som framträtt i sångtexterna: ”problemet med vår relation är du”.

– Männen i texterna beskriver sig själva och sina mödor enahanda; de lider, älskar och dör. När de beskriver kvinnan och vad hon gör har de däremot ett jättestort ordförråd; hon föraktar, hånar, flyr, bedrar, plågar, ljuger, förställer sig, befaller, överger, förolämpar, avvisar, förnekar, och så vidare. Det här är också något kvinnorna i enkätundersökningen känner igen sig i, säger Katarina A. Karlsson.

Viktigt att undersöka repertoarens innehåll

Trots att forskningsprojektet undersöker sångtexter som skrevs för nästan 500 år sedan tycker Katarina A. Karlsson att ämnet är långt ifrån passé.

– I dagarna när både skådespelerskor och sångerskor vittnar om sexuella övergrepp på och utanför scenen genom #metoo är det viktigt att se på vad teater- och sångrepertoaren verkligen innehåller. Jag har nog aldrig känt att min forskning har varit mer aktuell än nu.

 

Läs mer

Se föreställningen "Kärleken har 100 onda namn" på GU Play

Läs mer om forskningsprojektet "Det essentiellt feminina"

Bild: Katarina A. Karlsson i föreställningen "Kärleken har 100 onda namn". Fotograf: Harald Nilsson.

AV:

Artikeln publicerades först på: kultur.gu.se

Sidansvarig: Eva Englund|Sidan uppdaterades: 2009-01-10
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?