Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

ett HUM om...

... en föreläsningsserie som lyfter fram humanistiska perspektiv

Ett demokratiskt och framgångsrikt samhälle behöver innovation och kreativitet för att skapa nya idéer – men också eftertanke och analys. En humanist kan bidra med kunskap om språk, kultur och historia, och är tränad att ställa relevanta frågor, analysera och kommunicera. Dagens humanister arbetar också med ämnesområden som teknik, miljö, digitalisering och medicin.

Följ oss på Stadsbiblioteket, Världskulturmuseet och Frölunda Kulturhus fram till våren 2020. Där håller Humanistiska fakulteten spännande föreläsningar och ger information om utbildning och framtida arbetsmarknad. Du får träffa forskare, studenter och studievägledare, kan ställa frågor och få perspektiv på nya utbildningsmöjligheter.

HÖSTEN 2019

Bild: TT Nyhetsbyrån

LITTERATUR OCH VITHETSKRITIK

22 oktober kl. 18 Stadsbiblioteket

Hur skildrades stereotyper så som vithet, utseende och ras hos de stora arbetarförfattarna Moa Martinson och Dan Andersson? Therese Svensson, doktorand i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, berättar om sin forskning med hjälp av det vithetskritiska perspektivet och beskriver begrepp som kolonisering, rasifiering och vithet i förhållande till svenskspråkig arbetarlitteratur.

JORDENS FRAMTID – ELLER MÄNNISKANS?

20 november kl. 13 Världskulturmuseet

Allt fler människor befolkar vår planet och ställer allt högre krav på livet. Samtidigt tär vi mer och mer drastiskt på jordens begränsade resurser på ett sätt som inte tar hänsyn till framtida generationer. Hur ska människan klara att ta hand om konsekvensen av sitt eget levnadssätt? Borde vi helt och hållet omvärdera vår syn på vad som är viktigt och på vår egen roll i universum?
Christian Munthe, professor i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, föreläser.

Anmälan krävs: Mattias Kästel Mattias.Kastel@varldskulturmuseerna.se

 

FINNS DET LIV I RYMDEN?

26 november kl. 18 Stadsbiblioteket

Vad har man funnit efter två hundra års letande? Gustav Holmberg, docent och lektor i idé- och lärdomshistoria vid Göteborgs universitet, föreläser om astrobiologins vetenskapshistoria och det vetenskapliga sökandet efter liv i rymden inom 1800- och 1900-talens astronomi och rymdforskning.

Bild: TT Nyhetsbyrån

MED KRIMINALROMANEN SOM MALL

9 december kl. 18, Stadsbiblioteket

Under 60-talet uppmärksammade Svarta pantrarna de förödande konsekvenser som kopplingen mellan kriminalitet och svarthet haft för svarta i USA. Chloé Avril, lektor i engelsk litteraturvetenskap, Göteborgs universitet, föreläser om hur man inom rörelsen ändå har valt att använda sig av kriminalromanens sätt att berätta för att ställa viktiga frågor om brott, straff och rättvisa i kampen för svarta människors rättigheter.
 

VÅREN 2019

7 februari, klockan 18.00, Stadsbiblioteket, Trappscenen

Tommaso Milani

Språk, genus och sexualitet – hur hör det ihop?

Hur framställs män och kvinnor, heterosexuella och HBTQ+individer på nätet och i dagstidningar? Föreläsningen kommer att visa hur genus och sexualitet ofta gestaltas på olika sätt och att dessa framställningar skapar maktobalanser.

Tommaso Milani är professor vid institutionen för svenska språket och forskar om flerspråkighet utifrån ett samhälleligt perspektiv. Han är särskilt intresserad av medieföreställningar om språk och dess talare.
 

 

 

 


 

13 mars, klockan 13.00-15.00, Världskulturmuseet (Skolföreläsning)

Catharina Thörn

För vem byggs staden? Demokrati och stadsutveckling i dagens Europa

Genom historien har städer haft en oerhört viktig roll för demokratin. I antiken fungerade stadens torg som en politisk mötesplats och det grekiska torget (agora) har senare fungerat som en symbol för det öppna samhället. Idag genomgår flera städer i Europa oerhört stora förändringar – segregationen ökar, torg och parker privatiseras och antalet så kallade grindsamhällen (gated communites) har ökat kraftigt. Vad innebär den här utvecklingen och vad kan den få för konsekvenser?

Catharina Thörn är fil doktor i sociologi och docent i kulturstudier på Göteborgs Universitet. Hon har forskat om stadsutveckling och offentliga rum och undervisar bland annat på Masterprogrammet Kultur och Demokrati.

OBS! Begränsat antal platser. Anmälan sker till: Mattias.Kastel@varldskulturmuseerna.se

 

 


 

22 – 23 mars Frölunda Kulturhus

Humanistdagarna: Tema Samtidigt – hållbart

Två dagar med utbildningsinformation, workshoppar och föreläsningar.

Fredag den 22 mars kl. 9 – 14 (för skolor och allmänhet)

Möt lärare, vägledare och studenter.
Vi berättar om konkreta yrken och arbetsområden man kan utbilda sig till genom att studera humaniora. Var med på föreläsningar, workshops och utbildningsinformation.

För skolklasser: anmälan till Britta.Andersson@askimfrolundahogsbo.goteborg.se
 

Lördag den 23 mars kl. 14 –16.30 (fri entré)

Öppet program med humanistiska perspektiv på hållbarhet och samtiden.
Lyssna på hur humanistiska forskare arbetar för att synliggöra dagens utmaningar. Föredragen lyfter frågor om hållbarhet, klimatet, växande klyftor och politik ur ett globalt och lokalt perspektiv.

Kl. 14.00 Camilla Brudin Borg, ”Humaniora och hållbarhet”
Kl. 14.15 Göran Larsson ”Sverige och de globala konflikterna”
kl. 14.45 Lena Martinsson: ”Kampen mot islamofobi, sexism och rasism”
Kl. 15.30 Rut Elliot Blomqvist: ”Att stoppa klimatförändringarna med politik – och litteratur?”
Kl. 16.00 Ida Hallgren, ”Optimism, pessimism och klimatförändringar”

 

Hela programmet till den 22-23 mars
 


27 mars, klockan 18.00, Världskulturmuseet

Michael Azar

Vid vägskälet

Var går gränsen mellan vår makt och vanmakt, mellan frihet och bundenhet? Vilka är de ödesmakter – gudarna, generna, ekonomin, slumpen etc. – som formar våra liv? Michael Azar, professor i idéhistoria gör några nedslag i ödestankens historia från kung Oidipus vid korsvägen till Donald Trump i atomåldern.

Michael Azar är professor i idé- och lärdomshistoria och författare till en rad böcker såsom Amerikas födelse, Den ädla döden, Döden i Beirut och Sartres krig. Han skriver också regelbundet essäer och artiklar i dagspress, ofta med kulturhistoriska och filosofiska perspektiv.

 

 

 


 

HÖSTEN 2018

24 september, kl. 18.00, Stadsbiblioteket, Trappscenen

Linda Flores Ohlson

Zombies - mänskliga eller icke mänskliga?

Zombier har blivit allt mer populära i litteratur och film under 2000-talet. Aldrig förr har dessa odöda varelser varit mer populära. De finns överallt: I filmer, tv-serier, romaner, serietidningar, tv-spel och på kaffemuggar.

Det finns mycket att fråga sig om dessa varelser. Varför är de till exempel så populära just nu? Vad symboliserar de? Varför är vampyrer populära under vissa perioder och under andra zombier?

Som språkvetare ställer Linda Flores Ohlson emellertid helt andra frågor: Är zombier mänskliga eller icke mänskliga varelser och på vilket sätt reflekterar eller påverkar språket hur vi ser på dessa frågor?

Linda Flores Ohlson är universitetslektor i spanska och föreläser om på vilket sätt språket hjälper till att skapa eller reflektera zombien som mänsklig eller icke mänsklig varelse, att skapa medkänsla eller avhumanisera den med exempel från engelska, spanska och svenska. Linda undervisar även på masterprogrammet Språk och Interkulturell kommunikation samt på Internationella språkprogrammet och har tidigare forskat på spanskan i USA.

 

 


1 oktober, kl. 18.00, Frölunda Kulturhus, Stora salen

Anna Blennow

Utan humaniora stannar Sverige

Humanioras vara eller icke vara har debatterats intensivt under de senaste åren. Vad är egentligen humanistiska studier? Vad ska vi ha dem till? Vad får de kosta? I en tid när humanistiska studier i allmänhet, och språkstudier i synnerhet, hotas av neddragningar och åtstramningar i gymnasier och inom högskolan, menar Anna Blennow att humanister behövs mer än någonsin i vårt samhälle.

Anna Blennow är lektor och forskare i latin vid institutionen för språk och litteraturer. Hon är även verksam som kulturskribent och krönikör i Sydsvenska Dagbladet, och medverkar då och då i OBS i P1 med essäer om antik litteratur, resor och läsande.

 

 


 

10 oktober, kl. 13.00, Världskulturmuséet

Ida Östenberg

Från Platon till Trump. Demokrati och arvet från antiken.

En föreläsning som förklarar varför Trump vann presidentvalet utifrån de politiska systemen och skrifterna i antikens Grekland och Rom. Föreläsningen kommer också att handla om hur politiska yttergrupper missbrukar antiken i propagandasyfte och om att det är viktigt att kunna historia för att förstå samtiden och kritiskt kunna granska makten.

Ida Östenberg är docent i Antikens kultur och samhällsliv och vinnare av stora historiepriset 2018.

OBS! Begränsat antal platser. Anmälan sker till: Mattias.Kastel@varldskulturmuseerna.se
 

 

 

 


 

29 oktober, kl. 18.00, Stadsbiblioteket, Trappscenen

Joakim Sandberg

Företagens ansvar för miljö och samhälle

Vi får ofta höra att ekonomi är en vetenskap med exakta regler och slutsatser. Men ekonomin är en återspegling av samhället och de människor som lever där. Det är viktigt att se att det är upp till oss hur vi vill organisera samhället, och att en annorlunda ekonomi är möjlig om vi är villiga att skapa den. Föredraget kommer att handla om alternativa sätt att förstå företagens ansvar för samhälle och miljö.

Joakim Sandberg är docent i praktisk filosofi och forskningsledare för projektet Financial Ethics Research Group. Han är intresserad av moralfilosofi, politisk filosofi och ekonomi, och är speciellt engagerad i skärningsområdena mellan dessa ämnen. Från och med hösten 2018 har Joakim Sandberg utsetts till gästprofessor i ekonomi och finans ur ett humanistiskt perspektiv vid Riksuniversitetet i Groningen, Nederländerna. Den tvärvetenskapliga professuren är den första i sitt slag och syftar till att skapa en djupare dialog mellan ekonomer och humanister.

 


26 november, kl. 18.00, Stadsbiblioteket, Trappscenen

Maria Sjöberg

Allvarligt talat: Berättelser om livet

I boken Allvarligt talat: Berättelser om livet (208) utmanas naturvetenskapliga förklaringar till människolivets existentiella villkor. Författarna kommer från olika ämnen och discipliner men förenas i en plädering för studier av livets allvar. Föredraget handlar om på vilka sätt och varför livsberättande är en försummad aspekt i studier av människors livsvillkor, förr som nu, trots att vi alla deltar i sådant berättande. I föredraget illustreras med exempel på livsberättande från den antika världen fram till vår tid.

Maria Sjöberg är professor i historia. Hennes forskning är inriktad på 1500- och 1600-talens könshistoriska villkor.

 

 

 

Kontaktinformation

Camilla Brudin Borg

Box 200, 405 30 Göteborg

Telefon:
031-786 5434

Sidansvarig: Johanna Hillgren|Sidan uppdaterades: 2019-08-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?