Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Anders Teglund arbetar som kultursekreterare

År 2012 intervjuades Anders Teglund första gången för magasinet TIO om de viktiga frågorna. Efter studierna har han arbetat på Kulturförvaltningen i Borås som kultursekreterare med ansvar för barn och unga. På deltid driver han också eget förlag och produktionsbolag tillsammans med sin bror.

Anders Teglund om kultur

Intervju från 2012 (uppdaterad 2014) för magasinet TIO om de viktiga frågorna

Anders Teglund är 31 år och intresserad av kultur. Och radio, samtidsforskning, böcker, konst, poesi, musik och en massa andra saker. Listan tar aldrig slut.

Jag är en ganska driven person med ett stort intresse för de flesta typer av kultur. Jag ser det som en styrka. Det är ett otroligt brett ämne som kan ge människor massor av olika intryck och jag kan inte sluta att fascineras. Det finns så mycket intressant att lära sig mer om.

Som tonåring i Luleå var Anders själv aktiv på kulturscenen. Han spelade i band och fixade spelningar i olika matsalar och på fritidsgårdar. Nu jobbar han i Borås som kultursekreterare på Kulturkontoret, där han ska hjälpa stadens tonåringar att delta i kulturlivet.

– Jag arbetar med att samman föra unga människor med arrangörer och andra kulturproducenter i Borås. Ibland är jag själv producent för olika arrangemang. Det är helt klart ett drömjobb och ett tydligt bevis på att man kan uppnå sina mål även fast studievägen inte har varit spikrak.

Smak är ett annat av Anders intressen, något som är starkt kopplat till kulturen. Varför har till exempel vissa människor kläder som andra aldrig skulle få tanken att själva ha på sig?

– Ja, varför är vissa saker finare än andra? Varför är det inne och rätt med surdeg? Den här distinktionen, hur man väljer att positionera sig mot andra, har jag alltid tyckt varit väldigt intressant. Jag är väldigt nyfiken på hur ungdomskulturen och andra subkulturer ser ut idag. Förr fanns det en större enhetlighet i subkulturerna. De var tydliga och skiljde sig från varandra.

”Förr var punkare ändå punkarePunkare var punkare och hade sina egna symboler och kännetecken de samlades kring. Det gick att se väldigt tydligt vilken genre som en person tillhörde. Täta skott helt enkelt. Idag är mycket av det upplöst. Folk lånar hit och dit mellan subkulturerna, och konsumtionen av identitetsmarkörer verkar vara mycket större nu än vad den var då jag växte upp. Det är inte lika hårt längre vilka regler som gäller.

Men kulturella markörer och identitet är inte bara ett ungdomsfenomen. De har sitt grepp om de flesta människor och genomsyrar hela samhället, både på gott och ont.

– Kulturen är aldrig skild från samhället. Den uppfattningen kan man ibland få när man läser tidningarnas kultursidor.

Ta våra moderna städer som exempel. Vårt samhälle har dominerats av industriproduktion under mycket lång tid. Här i Göteborg har vi till exempel byggt bilar. Nu har produktionen till stor del flyttat utomlands och kvar finns då en tomhet. Vad ska vi vara för slags stad nu då? Där fabrikerna tidigare var drivande i ekonomin har nu fastighetsmarknaden tagit över.

– Det är mer själva platsen i sig som ska vara viktig. Göteborg som stad ska försöka locka till sig studenter, turister och andra som ska flytta in, det är inte längre fabrikernas roll. Därför har vi helt plötsligt små områden där markpriserna höjs för att ”rätt” folk bor där. Områden som börjar anses som statusfyllda om ”rätt” personer flyttar dit. Och vad är det för personer då? Jo, medelklassmänniskor med bra ekonomi. Som gillar surdeg, Apple och har kreativa jobb. En identitet som idag anses som inne och har blivit populär. Helt andra statusmarkörer än vad vi ser hos ungdomar, men fortfarande statusmarkörer. Det liknar subkulturer fast utövarna är fullvuxna.

På samma gång stängs gränser för människor som inte har markörerna som anses inne och kan hjälpa till att driva upp områdets värde. Och de som förr bodde och verkade i dessa hippa områden har mycket sällan råd att vara kvar.

Framför sig ser han städer som blir allt mer uppdelade vad gäller klass, arbete, status och kultur.

– Tidigare kunde städerna hjälpa till att utjämna skillnaderna mellan folk. Idag går utvecklingen snarare mot det motsatta. Fastighetsägare tjänar bra på att snabbt höja statusen på ett område som länge varit billigt, och det är själva prishöjningarna av mark som driver ekonomin. Men för att det ska fungera behövs både fattigare grupper med låg status och rikare med hög status. Plus att "alla" någonstans är överens om att den rikares smak är värd mer. Ett tydligt exempel på kultur och makt. Väldigt intressant faktiskt.

Läs fler artiklar i magasinet TIO om de viktiga frågorna

En tid efter att intervjun gjordes tilldelades Anders Teglund fackförbundet DIK:s pris för årets bästa kulturuppsats 2013. Han fick priset för sitt sätt att undersöka maktförhållanden inom kultursfären i uppsatsen Att dras mot stadens ljusa lyktor

Anders utbildning i urval:

Filosofie magisterexamen i kulturstudier,
även studier i etnologi, skrivande svenska och sociologi.

Läs mer om kulturanalys (tidigare etnologi och kulturstudier), Kandidatprogrammet Kultur, Kandidatprogrammet Medier, estetik och kulturellt entreprenörskap, Skriva, grundkurs 15 hp

Vad gör du idag?

– Min tjänst är hos Borås stad, där jag jobbar på Kulturkontoret som Kultursekreterare med ansvar för Unga och Föreningsbidrag. Det är en relativt fri roll centralt i kulturförvaltningens organisation, och min tjänst befinner sig direkt under kulturchefen.

– Jag har blandade uppdrag. En del handlar om att arbeta strategiskt för att förstärka och främja kulturen för den unga målgruppen i Borås, då är det ofta en fråga om att hitta nya samarbeten och få andra institutioner att hitta varandra, eller identifiera förbättringsområden. En del handlar om att handlägga bidrag och stöd som inkommer till Kulturnämnden. En stor del är också att vara producent och arrangör för en rad arrangemang, exempelvis Kulturnatten. Jag driver också ett projekt som heter Pussel som är ett slags kulturkort som jobbar med ett vidgat deltagande.

Kan du berätta kort om vägen dit?
– Min magisterexamen var avgörande för att jag skulle ha den kompetens som krävs för mitt arbete, särskilt eftersom den gav mig ett kritiskt perspektiv på kulturens roll i samhället. Otroligt viktigt för mig och det jobb jag gör idag. Men det har också varit ett virrvarr av massa andra saker som jag gjort längs vägen. Genom att vara egenföretagare och ha ekonomisk förening så lärde jag mig lite grundläggande ekonomi, vilket är viktigt i mitt jobb eftersom jag har mycket budgetansvar. Den bästa kurs jag läste som komplettering till mitt huvudsakliga spår var en kurs i praktisk svenska. Då lärde jag mig att skriva, läsa och bearbeta texter.

Har du fler tips som du vill skicka med en student som vill planera för arbete och karriär efter studierna?
– Det hade varit bra med någon matnyttig kurs i ekonomi och budgetering.

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2016-02-18
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?