Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Johanna Andersson, jämställdhetsansvarig Chalmers

Intresserad av kön

Johanna Andersson jobbar med jämställdhet på Chalmers. En mansdominerad värld där 92 procent av professorerna är män. I hennes uppgifter ingår bland annat genusarbete och att ta hand om sexuella trakasserier. Arbetet med jämställdhetsfrågor går ibland långsamt, men ändå ganska bra.

Ett problem för Johanna och alla andra som arbetar med frågan är att vissa människor inte ens legitimerar den.

– Fortfarande hör man folk som säger ”Nej, här kan det väl inte vara så ojämställt? Jag har aldrig märkt någonting”. Det känns ganska olyckligt. Så resonerar man inte om man till exempel pratar om trafikmiljö. Bara för att du själv aldrig har sett en trafikolycka, betyder det då att de aldrig förekommit?

Man utgår tyvärr väldigt ofta enbart från sina personliga erfarenheter när det gäller jämställdhetsfrågan.

– I högskolevärlden brukar vi prata om jämställdhet på lite olika längder och bredder. Dels kvantitativ jämställdhet och då är Sverige fortfarande ett mycket könssegregerat land. Det kan vi se därför att tjejer och killar gör rätt så olika val av utbildning till högskolan. Sedan är även universiteten könssegregerade på andra sätt. Det finns till exempel olika antal kvinnor och män representerade i universitetens hierarkier. Många kvinnor är grundstudenter medan det nästan bara är män som är professorer. Så ligger det till inom väldigt många områden.

– Och dels den kvalitativa sidan. Trivs folk? Är det sjysta värderingar? Vettig forskning? Får våra studenter möta modeller för jämställdhet? På den biten ser det tyvärr olika ut.

Nej, här kan det väl inte vara så ojämställt? Jag har aldrig märkt någontingJohannas egen arbetsplats Chalmers är fortfarande väldigt mansdominerad. Men trots det tycker hon ändå att skolan behandlar genusfrågor på ett bra sätt, fast i en annan mening.

– Klimatet är ganska bra ändå. Det är öppet och fritt. Frågan är alltid uppe på agendan och vi har jobbat väldigt mycket med att jämställdhet aldrig innebär att vi ska hjälpa just kvinnor på något speciellt sätt. Kvinnor behöver inte mer hjälp än män på en arbetsplats, och har kvinnor problem på en arbetsplats har oftast männen det också. Då behöver vi istället se över den totala arbetsmiljön. Och det är inte alltid kvinnan som är "offret". En fråga som sällan kommer upp i det vardagliga samtalet är till exempel hur pojkar påverkas av de machoideal som finns. Under lång tid har det till exempel varit mycket mer åtråvärt för pojkar att vara bra i fotboll än att ha höga betyg. Det kan ha medfört att pojkar generellt har halkat efter i skolan och därför får sämre betyg än flickorna.

På frågan om var jämställdhetsarbetet befinner sig om tio år hoppas Johanna att vi då inte pratar om det speciellt mycket.

– Ibland tror jag att diskussionen kan ha motsatt effekt. Ju mer vi pratar om att det finns olika kön, desto större blir skillnaden. Jag pratade för ett tag sen med en professor som ursprungligen är från Kina, men har jobbat mycket i både England och Holland. Hon sa att hon tyckte att det var svårt att komma till Sverige och vara professor eftersom hon hade så låg status som kvinna. I de andra länderna fick hon otroligt hög status genom att vara professor, men det fokuserade vi svenskar inte på. Vi såg kvinnan, inte professorn. Jag hoppas att vi kan skippa snacket om könen helt. Men det där tar tid att förändra för det finns ganska starka strukturer kring det.

Ett annat exempel från skolan är en flicka som satt och ritade en
teckning av en gammal gumma med knut, käpp och sjal och alla de där vanliga attributen från sagorna. Då kom läraren fram och sa:
– ”Oj, vad fint du målar. Vad är det för nåt?” Då sa flickan ”Det är en farmor.” ”Jaha, är det din farmor?”, frågade läraren. ”Nej, min farmor kör motorcykel”, svarade flickan. Och då var den här symboliska farmodern med knut i håret och långa kjolar så stark att flickan hellre tecknade gumman, än sin egen farmor på motorcykel.

Traditionella sagor och barnhistorier kan vara ett problem i jämställdhetsarbetet. Men i just den debatten får man vakta sin tunga noga för att inte röra upp känslorna hos människor.

– Ta till exempel Astrid Lindgrens berättelser. Fina historier som de flesta av oss har en relation till sedan barndomen. Tittar vi dock lite närmare på hennes karaktärer ser vi snabbt att de flesta kvinnor är undergivna och inte får ta för mycket plats. Könen är närmast motpoler till varandra. Men visst, Astrid var född i en annan tidsepok med helt andra ideal än vi har idag. Problemet är att barn lär sig av berättelser och Astrid Lindgrens berättelser kommer aldrig att anpassa sig efter de könsroller vi har idag. Det är synd.

 Läs fler artiklar i magasinet TIO om de viktiga frågorna

Johannas utbildning i urval: masterexamen i religionsvetenskap, kandidatexamen med litteratur och filosofi som huvudämnen, teoretisk filosofi, vetenskapsteori samt tvärvetenskapliga kvinnostudier.

Johanna Andersson:

Ibland tror jag att jämställdhetsfrågan kan ha motsatt effekt. Ju mer vi pratar om att det finn olika kön, desto större blir skillnaden

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2014-02-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?