Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Beviljade anslag till språkforskning!

Nyhet: 2018-12-04

Vetenskapsrådet har för en tid sedan beviljat forskningsmedel för 156 miljoner till Göteborgs universitet. Här är de projekt som kommer från institutionen för språk och litteraturer som tillsammans fått ca 13,7 miljoner kronor.

Andrea Castro, professor
Konservativa sinnen: Litterära föreställningar och pressen i 1800-talets Latinamerika
4 098 000 kronor

I detta treåriga projekt kommer Andrea Castro, Göteborgs universitet, och Kari Soriano Salkjelsvik, Bergen universitet, att studera bortglömda litterära texter som publicerades i den samtida pressen i Argentina och Mexiko för att upptäcka hur dessa uttryckte konservativa värderingar under konsolideringen av två moderna latinamerikanska nationer. Under 1800-talet kom pressen att bli den viktigaste arenan för den offentliga debatten, här kunde man reflektera och pröva olika svar för samtida problem. Detta skedde inte bara genom de mest politiska texterna utan även och i högre grad i poesi, litterära skisser och noveller som var stående inslag i tidningar och olika sorters tidskrifter.

Vår samtids konservativa trender vädjar till en nostalgi för ett gemensamt förflutet. Denna nostalgi fanns också närvarande i 1800-talets Latinamerika, där det liberala tänkandet var rådande vid skapandet av de nya nationerna. Trots detta har forskningen inom litteratur och kulturstudier främst fokuserat på förhållandet mellan litteratur, nationsbildning och liberalism. I projektet hävdas att, för att få en djupare förståelse av perioden och om hur motståndet mot liberalismen uttrycktes estetiskt behöver man skaffa större kunskap om de estetiska uttrycken hos periodens konservatism – det som idag kallas för konservativa sinnen.

Projektledare Andrea Castro om bidraget:
”Det känns helt fantastiskt att ha fått forskningsmedlen. Det är tredje gången jag söker med detta projekt, så det ligger mycket jobb bakom ansökan, och det är härligt att det gav resultat till slut. Närmast väntar en hel del arkivarbete i Spanien och Argentina för min del, och i Spanien och Mexico för Karis del. Ett av målen med projektet är att hitta bortglömda texter som kan hjälpa oss lägga pusslet om de konservativa sinnena. Hoppet är att hitta spännande material som vi tänker göra tillgängligt för andra forskare. Och så är tanken att vi kommer att skriva en bok som kommer att utgöra ett bidrag till kunskapen om det viktiga 1800-talet i Latinamerika.”

Mer information om forskningen här
Workshop med Riksbankens jubileumsfond, oktober 2017, Göteborg
 

Johan Järlehed, docent
Språkets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: språkliga landskap i Göteborg
5 760 000 kronor

Projektet berikar den samhällsvetenskapliga forskningen om segregation och gentrifiering med ett språkligt perspektiv. Projektet vill klargöra hur de två processerna samverkar och återspeglas i det språkliga landskapet, och hur detta påverkar olika sociala aktörers val och därmed bidrar till eller motverkar segregation och gentrifiering. Projektet genomförs av fem forskare: Tove Rosendal, Tommaso Milani och Johan Järlehed vid Göteborgs universitet, Maria Löfdahl vid Institutet för språk och folkminnen, samt Helle Lykke Nielsen vid Syddansk universitet.

Projektledare Johan Järlehed om bidraget:
Det är underbart att ha fått stöd för det här projektet. Det har växt fram under flera års tid och det ska bli väldigt roligt att nu få sätta tänderna i Göteborgs språkliga landskap. Vilka språk syns mest i de olika stadsdelarna? Vilka föreställningar har invånarna om olika språks värde och användningsområden? Vilka bilder om de olika stadsdelarna, deras invånare och språk skapas i arkitektvisioner, kommunala plandokument och media?

Tack vare det här anslaget kommer vi att kunna besvara sådana frågor och berika den samhällsvetenskapliga forskningen om segregation och gentrifiering med ett språkligt perspektiv. Målet är att klargöra hur de två processerna samverkar och återspeglas i det språkliga landskapet, och hur detta påverkar olika sociala aktörers val och därmed bidrar till eller motverkar segregation och gentrifiering. Begreppet språkliga landskap beskriver hur språk används på skyltar och i inskriptioner i det offentliga rummet, och hur sådan språkanvändning samspelar med sociala aktörer, strukturer och processer.

Mer information om forskningen här

Michelle Waldispühl, universitetslektor
Många sätt att stava rätt: Variation och språkkontakt i medeltida personnamn
3 793 311 kronor

Det här projektet undersöker hur nordiska personnamn anpassades till tyska, franska och latin under medeltiden. Namnen visar flera olika anpassningsstrategier: anpassningar i stavning, i ljud, i morfologi och i lexik och syftet med projektet är att beskriva variationsmönstren i anpassningarna samt förklara varför olika strategier användes. Särskild tonvikt kommer att läggas på stavningsvariationen, då denna utgör ett viktigt kännetecken för medeltida skriftspråk och hittills har negligerats i studiet av historiska namn. Projektet bidrar med ett historiskt perspektiv till kunskapen om personnamnsbruk i flerspråkiga miljöer samt syftar till att vidareutveckla teori och metod inom historisk namnforskning. Inom projektets ram samlas och beskrivs namnen i en databas som senare kommer att vara tillgänglig för offentligheten via internet.

Mer information om forskningen här
 

AV:

Artikeln publicerades först på: sprak.gu.se

Sidansvarig: Emma Grundström|Sidan uppdaterades: 2011-01-24
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?