Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"Som liten grävde jag i skräphögar"

Terese Ljunggren. Foto: Kristian Sahlberg, Mecka (för GU)
Terese Ljunggren studerar arkeologi

Varför arkeologi?

– Nu så här i efterhand känns det inte så konstigt att jag fastnade i just det här ämnet. Jag har alltid tyckt om att vara ute i naturen. Som liten satt jag ofta vid ett träd och grävde fram grejer ur en skräphög. Jag vet inte varför skräphögen fanns där, men den var från 50-talet tror jag, fylld med gamla parfymflaskor och små porslinsföremål. Som små skatter. Jag sparade dem länge, men nu har jag tyvärr slängt det mesta som jag hittade. Det hade varit kul att ha dem sparade, speciellt nu när jag har nya prylar från de arkeologiska grävningarna.

Hur kom du fram till att arkeologi var rätt val?

– Från början var jag inte så säker på vad jag skulle välja, men jag visste att jag ville plugga i Göteborg. Jag kommer från Vårgårda från början men hängde mycket i Göteborg eftersom jag hade många vänner som flyttat hit. Kände väl direkt att jag trivdes och att Göteborg är min stad.

Egentligen var jag inne på att läsa något om människa och miljö. Men arkeologi kan vara en bra grund för då får man människans historia och kopplingen till naturen inbakat, kan man säga. Jag sökte, kom in och upptäckte en kärlek till arkeologin som jag inte räknade med från början. Både våra lärare och arkeologerna vi träffar är fantastiska människor som brinner för sitt ämne.

Vad gillar du bäst?

– Att det går att kombinera med så mycket. Arkeologi korsar väldigt många områden. Tvärvetenskapligt, som vi säger. När arkeologin kombineras med andra vetenskaper blir det intressant. Både läran om människan, vårt sätt att tänka och hur det tar sig uttryck i det materiella. Arkeologi kan ju handla om de minsta små pärlor till stora städer, ekonomier, språk och civilisationer. Själv gillar jag när det korsar över till människan som varelse, hennes psyke och naturen.

Hur ser en vecka ut för en arkeologistudent?

– Åh, det är väldigt olika beroende på vad det är för kurs. Självklart är det mycket litteratur att läsa,föreläsningar och diskussioner. En viktig grej med arkeologin är diskussionerna. Det finns inga svar som är 100 procent säkra. Vi hittar bara ledtrådar från tider som försvunnit. Därför är det viktigt att hela tiden diskutera och ställa nya frågor så att man kommer vidare – gärna de där frågorna man tycker är lite konstiga eller löjliga. Då hittar man ofta nya approacher och lösningar till gamla idéer och problem. Man får använda sin fantasi. Men förutom det teoretiska har vi ju grävkurser i utbildningen och då är vi ute i leran med våra verktyg. Allt från stenåldersgrävningar till gamla kyrkogårdar.

Vad för slags arkeolog ska du bli till slut?

– Jag hoppas på att gräva. Gärna ofta och på olika platser. Jag har anmält mig till olika grävningar under utbildningen, nu i somras var jag förresten på Cypern och grävde. Det ger mig lite kontakter så att jag får in en fot någonstans. Grävningarna pågår normalt i några veckor. Att vara med på forskargrävningar hade varit kul också, för jag vill forska själv i framtiden. Sen har jag blivit lite nyfiken på det där med människa, miljö och samhälle så jag tar nog en kurs i humanekologi också. Då tittar man på hur ekonomin och jordbruket sett ut genom tiderna. Men jag gillar att jobba fysiskt, så gräva är helt klart roligast.

Vill du bli arkeolog?

Arkeologi är en av flera valbara inriktningar på kandidatprogrammet Kulturarvsstudier. Du kan också, som Terese gör, läsa arkeologi som fristående kurser och själv kombinera din individuella examen. Tala med en studievägledare.

Fristående kurser på grundnivå

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2015-11-20
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?