Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Bengt Brülde, professor i praktisk filosofi

Hur viktigt är det att vara lycklig?

I slutet av 90-talet hade Bengt Brülde precis blivit klar med sin avhandling om livskvalitet, med frågeställningar som ”Vad är ett gott liv?” och ”Vad är det som gör livet värt att leva?”. Strax därefter reste han till Toronto med målet att forska och förstå hur man faktiskt får ett bättre liv. Ett sätt att göra detta är att fokusera på lidande. Kan man dra ner på lidandet i sitt liv, ja då borde ju livet ganska snart bli bättre.Bengt tillbringade ett år med att läsa in sig på forskning om lidande. Under tiden kom han i kontakt med lyckoforskningen.

– Lycka och lidande är varandras motsatser. Lite som ändpunkter på samma skala. Men hur som helst släppte jag till stor del forskningen om lidande och började istället att fokusera mer på lyckoforskningen. Och på den vägen är det. Idag är Bengt professor i praktisk filosofi. Hans forskning har kretsat kring massor av olika frågeställningar om lycka. ”Vad är lycka?”, ”Hur ska man förklara lycka?”, ”Finns det någon strategi man kan använda sig av, rent praktiskt, för att kunna bli lyckligare?".

Lycka och lidande är varandras motsatser. Lite som ändpunkter på samma skala– Det finns stora variationer bland kulturer och hos människor i föreställningen om hur man uppnår lycka. Vissa tror att lycka är starkt kopplat till materialism. ”Skaffar jag mig den där bilen så kommer jag att bli lyckligare”, till exempel. Vissa kulturer, som vår egen, är mer inne i postmaterialismen. Vi är idag väldigt rika och har insett att prylar och materiella saker inte ger oss fullständig lycka utan bara tar oss
en bit på vägen. Något enkelt recept på att uppnå lycka kan Bengt dock inte ge.

– Visst skulle man kunna ge sig på det där, att försöka koka ihop något recept på vad det är som gör oss lyckliga. Helt klart. Men då ska man vara väldigt medveten om att det där receptet innehåller ett väldigt stort antal ingredienser. Någon typ av enkel slogan som till exempel att ”Fixa till dina relationer så blir allt bra” finns inte.

– Det som avgör hur lyckliga vi är bestäms av en mängd olika faktorer som samverkar. Ett stort plus är i alla fall att ha bra vänner, en kärleksrelation, ett jobb man trivs med och en aktiv fritid. Alla är de faktorer som du i stora drag själv kan rå över. De andra faktorerna, som är lite svårare att påverka, är vilken typ av samhälle man lever i. Vilken personlighetstyp man är. Kanske finns det ett recept, men helt enkelt är det inte.

Olika definitioner av lycka

Det beror också på hur vi definierar ordet lycka. Vill man definiera det som ”livstillfredställelse” ligger vi ganska bra till i Sverige.

– Det har gjorts undersökningar där man frågar människor ”Hur tillfreds är du med livet? – svara på en skala mellan 1 till 10”. Där brukar danskarna alltid komma högst upp, men vi svenskar kommer inte långt efter. I genomsnitt brukar vi svara 8 eller strax därunder. Faktum är att hela nordvästra Europa ligger ganska bra till i de där undersökningarna, och det är inte så konstigt eftersom vi helt enkelt lever i förbannat bra samhällen.  Vi har till exempel knappt någon fattigdom.

Våra länder är demokratiska och respekten för mänskliga rättigheter är god. Korruptionen är låg och vi är inte drabbade av krig på hemmaplan. Några som verkligen har klättrat på de här listorna är ryssarna. Efter murens fall kan man lugnt säga att de inte var så tillfredsställda med livet. Men allteftersom medelklassen har vuxit sig större sätter ryska medborgare högre och högre poäng på den här skalan. Googla förresten på ”World values survey” så kan du se hela listan själv. Det har gjorts mätningar i ungefär hundra länder över hela världen. Mycket intressant.

Men det finns även andra sätt att definiera lycka. Tittar man på hur ordet ”lycka” används på svenska kan man hitta fyra ganska distinkta betydelser, enligt Bengt Brülde.

– Den första distinktionen är ”lyckorus” eller ”eufori”. Det kan man uppnå genom till exempel extremsporter, romantik, naturupplevelser eller knark. Den här typen av lycka är sällan långvarig. I vardagligt tal brukar vi kalla det för ”kickar”. Lycka i betydelse nummer två hittar vi i mer religiösa och andliga sammanhang, nämligen lycka som ”sinnesfrid”. När Dalai Lama pratar om lycka menar han till exempel en lugn och stabil form av välbefinnande. I forskningen däremot så används helt andra betydelser av lycka.

– Som i den tredje definitionen, att man helt enkelt mår bra, oavsett om det är i ett lugnt eller ett mer uppvarvat tillstånd. Eller den fjärde och sista definitionen, lycka som ”livstillfredställelse”, att man värderar sitt liv positivt. Och det är ju mer en attityd än en känsla.

Att ha som mål att vara lycklig är dock fel utgångspunkt, menar Bengt.

– Det är fel att tro att vi ska kunna vara lyckliga hela tiden. Man ska faktiskt försöka att se det som en skala. Ibland är man lyckligare och ibland är man mindre lycklig. Det går lite upp och ner, men sånt är livet. Räkna aldrig med att kunna vara lycklig jämt.

På frågan om han inte träffat någon som verkat vara konstant lycklig svarar han ändå ja.

– Jo, jag har stött på människor som verkar ligga i toppen av skalan mest hela tiden. Det finns faktiskt forskning som visar på att lycka kan ha med genetik att göra. Vissa föds helt enkelt med bättre förutsättningar för lycka än andra. Nu bråkar visserligen forskarna om hur stor roll den genetiska faktorn egentligen har. Väldigt förenklat brukar man titta på hur
extrovert eller introvert personen är och vilken känslomässig stabilitet han eller hon har. Kort sagt, föds man extrovert och stabil – ja då har man dragit den genetiska vinstlotten för lycka.

Råkar man istället vara introvert och instabil är loppet ändå inte kört. Det finns andra sätt man kan försöka uppnå lycka på.

– Meditation är till exempel ett av många bra sätt. Att försöka nå en högre medveten närvaro har visat sig ha ganska positiva effekter på lycka. Att uppnå mindfulness, som det heter. Så möjligheten att alla ska kunna uppnå lycka lever i allra högsta grad. Även för de introverta.

Läs fler artiklar i magasinet TIO om de viktiga frågorna
Bengts utbildning i urval: doktorsexamen i praktisk filosofi, även
studier i psykologi, historia, litteraturvetenskap, teoretisk
filosofi samt österländsk filosofi.

 

 

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2014-02-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?