Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Christian Hohenthal om historia

När Christian Hohenthal var liten och hade svårt att somna berättade farmor gärna en saga. Men det var inga vanliga godnattsagor som Christian fick höra. Farmor berättade istället om episoder ur historien.

– Farmor var väldigt historieintresserad. Den allra första historien som jag minns att hon berättade var om Drottning Elizabeth I. Den utspelar sig i England under 1500-talet ochhandlar framförallt om hur drottningen besegrar den spanska armadan år 1588. Den blev också min favoritberättelse. Farmor berättade den ganska ofta och alltid väldigt dramatiskt. Hon var en fantastisk historieberättare och duktig på att lyfta fram individens roll i historien. Som liten förstod man ju inte så mycket av det där. Det var mest en spännande berättelse som kom från farmor.

Dramatiska berättelser fortsatte att intressera Christian. Historia blev hans favoritämne redan i första klass. Föräldrarna uppmuntrade också hans intresse genom att köpa böcker om historia till honom.

– Jag minns också att vi såg många dokumentärserier om olika historiska epoker. Den typen som man prenumererar på och får en film hemskickad varje månad. De kunde till exempel handla om Rom, Egypten eller Grekland.

Politiker säger samma sak nu som för 2 000 år sedanJust Rom besöker han för första gången på gymnasiet tillsammans med sin klass och en engagerad historielärare.

– Han påminde väldigt mycket om farmor i den meningen att han var en extremt duktig berättare. Och för mig är det väldigt viktigt att historien berättas på ett intressant sätt så att den blir begriplig. Fakta och årtal kan vara viktiga i vissa sammanhang, men går själva berättelsen förlorad blir det aldrig speciellt intressant för oss. Man måste kunna knyta an till den. Ett exempel är mina studier i latin där vi läste om Ciceros politiska tal från antikens Rom. Nu är det runt 2 000 år sedan de där talen skrevs, men man märker tydligt hur stor del av dagens politiska tal som är besläktade med hans retoriska stil.

– Ta till exempel riksdagsdebatterna under 2006 då Reinfeldt kom till makten. Där var stämningen ganska uppskruvad och partiledarna kunde vara väldigt hårda och demoniserande när de beskrev sin motståndare. Just det, och mycket annat, var typiska grepp som var karaktäristiska för Cicero. Samtidigt känns det lite ruggigt eftersom människans vilja till makt inte verkar ha förändrats på över 2 000 år, även om våra politiker inte är lika hänsynslösa utanför talarstolensom vissa romerska statsmän var.

Antiken är en speciell period för Christian.Till stor del på grund av att de idéer som uppstod i Rom för 2 000 år sedan lever kvar i dagens samhälle. Inte bara de retoriska greppen, utan hela vårt demokratiska styrelsesätt i samhället.

– Antiken är intressant att studera eftersom att den har format oss på många sätt, och jag tror att den gör det fortfarande.

Varje person har sin egen favoritepok ur historienMen att vi människor har tappat vårt historieintresse i jakten på nya prylar och den senaste kunskapen håller han inte med om.

– Nja, jag vet inte om jag vill påstå det. Det känns lite som en klyscha att ungdomen tappar sin historia. Det är väl självklart att varje människa är intresserad av sin framtid, men jag tycker inte att vi lever i ett historielöst samhälle.

Människans intresse för historia visar sig snarare på andra sätt, menar Christian.

– Som vintagemode, intresse för äldre musik eller att man renoverar upp gamla bilar till exempel. På det sättet tycker jag att vi alla egentligen är ganska intresserade av historia eftersom den ofta speglas i våra intressen. Man kanske kan säga att varje person har sin egen favoritepok ur historien.

Läs fler artiklar i magasinet TIO om de viktiga frågorna 

Christians utbildning i urval: kandidatexamina i historia, latin samt
tyska, även studier i franska samt religionsvetenskap för
blivande lärare.

Läs mer om studier i historia, religionsvetenskap och språk

 

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2015-02-26
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?