Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Sveriges första utbildning i evidensbasering

Hösten 2013 startade Sveriges första masterprogram i evidensbasering vid Göteborgs universitet. Unikt med utbildningen är att den tagits fram i samverkan med en mängd aktörer inom vård och omsorg för att möta behovet av höjd kvalitet i välfärden.

Evidensbasering har sedan lanseringen av begreppet inom medicinen för tjugo år sedan spridit sig till alla välfärdens områden. Hänvisningar till evidensbegreppet förekommer nu i både vård, omsorg och skola. Grundtanken är att verksamheter ska grundas på bästa tillgängliga kunskap om vilka effekter olika insatser har. Till exempel ska alla beslut om behandlingsmetoder inom vården bygga på forskning av bästa möjliga vetenskapliga kvalitet.

– Evidensbegreppet har dock varit omstritt och i verkligheten ofta problematiskt att använda, säger en av programmets initiativtagare, vetenskapsteoretiker Morten Sager. Ofta finns olika uppfattningar om vilken som är den bästa metoden i ett visst sammanhang. Och ibland saknas relevanta mätmetoder helt för de problem man söker en lösning för. Även när man har lämplig kunskap återstår de komplexa problemen med att faktiskt förändra verksamheter utifrån de nya rönen.

Samtidigt finns det en stor enighet hos myndigheter och verksamheter att mer kunskap behövs för att höja kvaliteten i välfärden. Intresset för den nya utbildningen har därför varit stort bland vård- och omsorgsgivare. En mängd myndigheter och regionala aktörer samverkar i utformningen av masterprogrammet, alltifrån Socialstyrelsen och Folkhälsoinstitutet till Västra Götalandsregionen och Göteborgs Stad.

– Programmet vänder sig till samtliga professioner som verkar inom välfärdens verksamheter, som läkare, sjuksköterskor, sjukgymnaster, psykologer, socionomer, pedagoger, men också organisationsvetare, personalvetare och statsvetare. Dessutom vill vi gärna se både nyutbildade och yrkesverksamma.

Ett annat utmärkande inslag är att givna metoder för evidensbasering inte bara lärs ut utan också problematiseras och sätts in i ett större sammanhang. Anledningen är att fler och fler aktörer har insett att ny kunskap inte är neutral vid förändring av verksamheter. Ofta har valet av metoder konsekvenser för hur man ser på människan.

– På sikt får användningen av vetenskaplig kunskap därmed följder för samhällsutvecklingen: vilka sjukdomar som är viktiga, vilka grupper som får resurser och vad som betraktas som lämpliga åtgärder. Då krävs det kompetens för att överblicka sådana aspekter också, säger Morten Sager.

Programmets första kull startar vid Göteborgs universitet i september 2013. Utbildningen ges vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori vid Humanistiska fakulteten tillsammans med institutionen för socialt arbete, psykologiska institutionen, institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Förvaltningshögskolan, Utbildningsvetenskapliga fakulteten, institutionen för neurovetenskap och fysiologi, institutionen för medicin, Gothenburg Research Institute (GRI), Studies of Medicine, Expertise and Controversies (SMEC), Centrum för kultur och hälsa, Centrum för personcentrerad vård (GPCC).

Externa samarbetspartners är: SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering; FHI – Statens folkhälsoinstitut; Socialstyrelsen – Enheten för nationella riktlinjer; Regionkansliet – Västra Götalandsregionen; HTA-centrum – Sahlgrenska universitetssjukhuset; Kompetensrådet för Psykologer – Västra Götalandsregionen; Senior Göteborg – Göteborgs Stad; FoUiVäst – Göteborgsregionens kommunalförbund; Leading Health Care – en akademisk tankesmedja kring hälso- och sjukvård.

Mer information:
Morten Sager, programkoordinator, telefon: 031-786 47 22 / 0708-77 59 79, e-post: evidensbasering@gu.se

Thomas Melin, intervju med Morten Sager 2013-03-18

Läs mer

Nyhet 2017-04-13: Masterprogram i samverkan med myndigheter

Masterprogrammet i evidensbasering vid Göteborgs universitet fördjupar sin samverkan med Skolforskningsinstitutet och Folkhälsomyndigheten för att stödja praktiker inom välfärdens verksamheter som vill använda forskningsresultat.

 

 

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2017-04-19
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?